Antal: 4 portioner

Ugn: 250 grader, ca 5 minuter

Ingredienser:

4 skivor vitt bröd

1 burk torskrom (200 g)

1 msk citronsaft

½ dl finstrimlad purjolök

Gratängsås:

1 msk smör eller magarin

2 tsk curry

1½ msk vetemjöl

2 dl mjölk

½ tsk salt

Gratinering:

1½ dl riven ost

Gör så här:

Skär torskrommen i 4 skivor och lägg dem på brödet.

Fördela citronsaften och purjolöken på torskromsskivorna.

Fräs fett och curry i en kastrull.

Strö i mjölet, rör om och späd med mjölken.

Salta och låt såsen koka 3-5 minuter.

Fördela såsen över smörgåsarna.

Strö på osten och gratinera i 250 grader ugn ca 5 minuter.

Antal: 4 portioner

Ingredienser:

2 dl hel dinkel

2 liter vatten

1 grönsaksbuljongtärning

1 lagerblad

2 tomater

½ gurka

ca 70 g rucola

Vinägrett:

1 citron, saft eller 2 msk vinäger

2 msk olivolja

2 msk vatten

1 vitlöksklyfta, pressad

Salt

Svartpeppar

Gör så här:

Skölj dinkelkornen i ett durkslag. 

Koka upp vatten, buljongtärning och lagerblad.

Lägg i dinkeln och låt sjuda under lock anvisad tid.

Halvera tomaterna.

Gröp ur kärnorna och lägg dem i en skål till vinägretten.

Skär tomaterna i tunna skivor, skölj gurka och skär den i små bitar.

Vinägrett:

Blanda citronsaft/vinäger, olja, vatten och pressad vitlök i skålen med tomatkärnorna.

Smaka av med salt och peppar.

Häll vinägretten över de varma dinkelkornen och blanda.

Blanda tomater, gurka och rucola med dinkeln.

Detta är ett grundrecept.

Använd salladen som alternativ till ris eller potatis (med eller utan tomat, gurka, rucola), eller blanda i smulad västerbottenost och valnötter eller fetaost - vad som finns hemma helt enkelt.

Antal: 4 portioner

Ingredienser:

2 dl helt bovete

4 dl vatten

1 grönsaksbuljongtärning

200 g morot

200 g palsternacka

100 g rotselleri

1 vitlöksklyftor

2 msk olja

1 msk smör

1 msk torkad oregano

½ tsk salt

70 g rucola eller babyspenat

Gör så här:

Skölj bovetet i kallt vatten.

Koka upp vatten och buljongtärning, tillsätt bovetet och koka ca 10 minuter på låg värme.

Stäng av spisen och låt dra under lock ytterligare 10 minuter.

Skala och hacka rotfrukterna fint.

Skala och hacka vitlöken.

Hetta upp smör och olja i en panna.

Stek rotfrukterna med vitlök, oregano och salt 5-10 minuter, de ska vara mjuka med gärna ha lite tuggmotstånd.

Blanda bovete med rotfrukter i en skål. 

Vänd ner rucola eller babyspenat.

Antal: 6 portioner

Ingredienser:

Plättar:

2 ägg

2 dl vatten

2 dl mjöl

2 msk smält smör

2 msk strösocker

1 krm salt

Vaniljcréme:

1 gelatinblad

1 tsk vaniljsocker med äkta vanilj

3 msk strösocker

2 äggulor

3 dl vispgrädde

Rabarberkompott:

3 rabarber

½ dl vtt vin

2 dl vit sirap

1 kanelstång

Gör så här:

Plättarna:

Vispa äggen med mjölet, strösockret och saltet jämnt och slätt.

Späd med grädden och vattnet (som kan bytas ut mot samma mängd standarmjölk).

Smält smöret och häll det i smeten alldeles före gräddningen.

Grädda i plättlägg.

Vaniljcrémen:

Blötlägg gelatinbladet i rikligt med vatten.

Vispa vaniljsockret, strösockret och äggulorna till hårt skum.

Vispa grädden och blanda med äggvispet.

Värm gelatinbladet i en kastrull så att det blir varmt.

Blanda med vaniljkrämen.

Ställ kallt.

Rabarberkompotten:

Skär ner halva mängden rabarber i bitar och koka tillsammans med de övriga ingredienserna till en simmig konsistens.

Sila bort rabarbern så att den röd klar sås återstår.

Skiva resten av rabarbern och koka upp den hastigt med rabarberkoket, låt svalna.

Servera rabarberkompotten i botten och plättar (ca 4 stycken) varvat med vaniljkräm som ett torn över kompotten.

Först lite kuriosa:

Länge betraktades vitt bröd som det finaste av allt, och i århundranden var det förbehållet de rika och mäktiga. Vanligt folk fick äta bröd bakat på det mjöl som inte var så raffinerat. Detta visade sig vara riktigt bra. Redan på 1800-talet visste läkare att det fina mjölet inte alls var så hälsosamt som det grova. Omkring 70% av de viktigaste näringsämnena finns i skaldelarna. I Tyskland skapades tex ett speciellt bröd av det grova mjöl som klassades lite lägre. Pumpernickel, som idag är ett festbröd, gjordes av det grova fattigmansmjölet och visade sig vara mycket bra för matsmältningen. Idag är det nästan en självklarhet att äta fullkornsbröd.

Lås oss titta lite på några mjölsorter och utmalningar,dvs hur mycket av kornet som finns med i mjölet. Fullkornsmjöl har alltså en hög utmalningsgrad. Dessutom är sådant mjöl lite mörkare. Men kom gärna ihåg att det mörka bröd du köper inte alls behöver vara så nyttigt. Den mörka färgen kan mycket väl komma från sirap och inte från något mörkt fullkornsmjöl. För att få kallas fullkornsbröd måste minst hälften av mjölet vara fullkorn.

Vetmjöl:

Vetemjöl är fortfarande det allra vanligaste matbrödsmjölet. Vete innehåller proteinerna glutenin och gliadin och dess bildar gluten. Gluten håller samman degen när den jäser, och det innebär att ju mer gluten som kan bildas desto luftigare kan brödet bli. Alla porösa bröd som bakas med surdeg eller jäst innåller alltid en viss del vetemjöl.

Vetemjöl finns i olika varianter

Rågmjöl:

Rågmjöl är ett matbrödsmjöl som av tradition används främst på norra halvklotet. Råg är ungefär lika näringsrikt som vete men innehåller färre protiener med gluteneffekt.

Däremot har rågmjöl en naturlig förmåga att hålla sig färskt längre än vetebröd. Rågmjölet behöver hjälp av jäst eller surdeg samt vete för att kunna bli poröst.

Bröd bakat på råg kan gärna vila till dagen därpå. På så sätt mognar det och får en fylligare smak.

Olika rågmjölssorter
 

Kornmjöl:

Kornmjöl innehåller i princip inget gluten alls. Därför lämpar det sig bäst till bakning av tunnbröd eller som tillsats i olika brödsorter. Det är rikt på mineralämnen och lättsmält. Smaken på rena kornmjölsbröd kan för den känslige te sin en aning bitter.

Havremjöl:

Havremjöl är fettrikt och innehåller 25% mer B-vitamin än vete. Dessutom är detta sädesslag det proteinrikaste av alla. Tyvärr är halten av proteinet gliadin mycket låg, och därför skapas inget gluten vid bakningen. Havre måste allstå blandas med vetemjöl för att kunna komma till sin rätt i brödbaket.

Majsmjöl:

Majs är ett sädesslag som också har låg glutenhalt. För att kunna anväda det i brödbaket måste det blandas upp med vetemjöl. Av majs går det utmärkt att baka tunnbröd, och det mest kända är väl den mexikanska tortillan. Det går också bra att använda majsmjöl i bakpulverdegar. Majs är lättsmält och betraktas allmänt som bra för magen.

Recept av majsmjöl:

Majsbröd

Nyponmjöl (nyponskalsmjöl):

Den har en hög halt av C-vitamin. På egen hand ett pulver utan sötma men med tydlig nyponsmak.

Recept av nyponmjöl:

Majsbröd