Persilja är en art i familj flockblomstriga växter med ursprung från Sydeuropa. Persilja har odlats i 1000-tals år som medicinalväxt och krydda. Den var i det gamla Grekland en symbol för sorg, medan romarna använde persilja som läkeört bl.a efter allför kraftig vinkonsumtion. I folktro lever det fortfarande kvar föreställningen om att persilja neutraliserar sprit och persilja anses också neutralisera lukten av vitlök. Till Norden kom persilja på medeltiden.

Bladpersilja omfattar slät- och kruspersilja. Det är en tvåårig ört som kan bli 7 dm hög. Bladen är flera gånger parflikiga, hos vildformen helt släta, men hos odlad ofta starkt krusiga.

Slätpersilja: Ursprungligen hade växten sannolikt släta blad, liksom den slätpersilja som idag odlas i stor omfattning i Frankrike och Italien och som blivit allt vanligare i svenska grönsaksdiskar. Slätpersilja kallas ofta lite missvisande för bladpersilja. Står det bladpersilja i receptet, avses som regel slätpersilja. 

Kruspersilja: Senare utvecklades den mer smakrika krusbladiga persiljan, som vi i Norden är mest bekant med. 

• Vikt: Persilja är fjäderlätt. 1 dl blad väger cirka 4 gram, finhackade blad ~6 gram. Persiljan i en köpekruka väger cirka 30 gram varav stjälkarna utgör hälften. En kruka ger cirka 2 dl hackade blad.
• Smak: Blad och stjälkar är rika på apiololja, som ger persiljan dess speciella och svårbeskrivbara, kryddiga smak. Kruspersilja anses smakrikare än slätpersilja men skillnaden är liten. När persilja hackas försvinner den friska persiljearomen snabbt och ersätts av mer gräsiga toner. Ät därför persiljan nyhackad.
• Alternativ vara: Kruspersilja och slätpersilja kan ersätta varandra. Rotpersilja är smakmässigt ett alternativ, men i övrigt är kryddan svårersättlig av annan kryddört. I nödfall korianderblad.
• Försäljning/säsong: Odlad persilja säljs i kruka eller knippen året om. Det finns en variant som säljs i knippen, som är hårdare än den som säljs i kruka, men som har mycket längre hållbarhet i vatten. Praktiskt även om den inte lika mjäll. Svenskodlad från juni till september. Import oktober-maj främst från Italien. Fryst persilja finns året om.
• Förvaring: Knippen förvaras kallt (runt 2°C) gärna fritt liggande på galler i plastlåda med lock, efter att först ha sköljts ordentligt i kallt vatten. Alternativt stående i svalt vatten. Optimal luftfuktighet 90-95%. Hållbar cirka en vecka. I rumsvärme gärna i ett vattenglas, hållbar några få dagar. Persilja i kruka sparas bäst oavklippt. Färsk persilja är inte lämplig att torka för att den då tappar mycket smak och får trist hökaraktär. Däremot kan den med fördel frysas.

Rotpersilja: Det finns andra varianter av persilja t.ex rotpersilja. 

Hälsa: Persilja innehåller rikligt med A- och C-vitamin, samt järn och kalcium. Särskilt järn brukar framhållas men mängderna som konsumeras är som regel små och järnet är av s.k icke-hemjärn som tas upp i mindre grad än det järn som bl.a finns i kött.

Odling: Plantera på våren i näringsrik, gärna kalkhaltig och väldränerad jord i soligt eller halvskuggigt läge. Så fröna grunt och gallra när de kommer upp till 1-1,5 dm radavstånd. Fröna tar lång tid på sig att gro. Första året kommer endast blad, andra året blommor. Knipsa bort blomstänglarna för bättre skörd och låt några stå om självsådd önskas. 
Miljö: Frilandsodlad persilja från Sverige, gärna från egen täppa, är ett utmärkt miljöval. Persilja odlas i stor omfattning i växthus vilket är ett sämre miljöval än frilandsodlad från Italien.


SÅ ANVÄNDS PERSILJA

Persilja (kronor) är vår mest använda bladkrydda, främst använd färsk som garnering. Stjälkarna kan användas till smaksättning av maträtt. Ofräsch, halvvissen persilja är tämligen obrukbar och kan lika gärna kastas. Kokt/stekt persilja tappar snabbt smak och blir lätt bitter. De skall därför tillsättas sent under tillagningens sista minuter. Persilja passar i de flesta matsamman­hang och ger fin smakbrytning. Färsk passar den utmärkt i sallader. Förekommer ofta i marinader och inläggningar. Ingår i bouquet garni (fransk kryddbukett, läs mer > Kryddbukett). Persilja kan sauteras (hastigt stekas) i hett smör eller friteras och då serveras till stekt fisk eller kött. Friterad camembert med friterad persilja och hjortronsylt är en 60-talsklassiker. 

Ansa, hacka: Ta bort vissna kvistar. Skölj noga och skaka av vattnet och torka av i hushållspapper eller i handduk. Nyp av bladkronorna från stjälkarna, tryck ihop dem med handen och skär i mindre bitar. Finhacka kors och tvärs om så önskas. Skall persiljan friteras används hela kronor med kort skaft.

• Gremolata är en italiensk blandning av hackad persilja, hackad vitlök och citronskal (zest). Den används traditionellt som garnering av Ossobuco alla milanese, men passar i sin enkelhet till andra rätter.

Antal: 16 bitar

Ugn: 225 grader, ca 15 minuter

Ingredienser:

7,5 dl mjöl
0,5 dl vetekross
0,5 dl krossat linfrö
4 tsk bakpulver
1 tsk salt
2 msk honung
2 ägg
4 dl Yoghurt tex Lindahls

Gör så här:

Sätt ugnen på 225 grader.
Blanda alla torra ingredienser i en bunke.
Rör ihop ägg, honung och yoghurt.

Blanda allt till en slät deg utan att knåda för mycket.
Dela degen i 4 jämnstora bitar.

Platta ut med välmjölad handflata c:a 1,5 cm-tjocka rundlar på en bakplåt med bakplåtspapper.
Skär ett kryss i varje rundel för att dela upp i fyra delar.

Använd en väl mjölad kniv så blir det lättare att dela sconesen när de skall ätas.
Grädda i 225 grader ca 15 minuter.

Antal: 2 glas

Ingredienser:

2 msk chiafrön
1/2 äpple
1/2 avokado
50 gram babyspenat
1 dl kokosmjölk
1 dl gröna ärtor
4 dl havremjölk
1 tsk citronsaft
1 krm vaniljpulver, 1/4 krm mald vanilj från kvarn eller 1 liten droppe vaniljextrakt (valfritt)

Gör så här:

Mät upp tinade gröna ärtor, sköljd babyspenat, sköljt tärnat äpple, chiafrön och tärnad avokado i en mixer.
Tillsätt 1 dl havremjölk och all kokosmjölk samt citronsaft.
Kör till en slät smoothie i mixern någon minut.
Späd med resten av havremjölken till en lösare smoothie som är så tjock du vill ha den.

Mixa ihop.
Häll upp och servera i valfria glas.

Antal: ca 3 liter

Ugn: 175 grader, 60-90 minuter

Ingredienser:

10 dl havregryn
2 dl havrekärnor
6 dl kokos
3 dl solroskärnor
2 dl oskalade linfrön
2 dl sesamfrön, vita eller svarta
2 dl hasselnötter
2 dl mandlar
2 dl russin
Sås: 1,5 dl vatten
250 ml kokosmjölk
0,5 dl flytande honung eller så söt du vill ha granolan
1 msk kanel (valfritt)

Gör så här:

Sätt ugnen på 150 grader varmluft eller 175 grader vanlig ugn.
Blanda såsen av vatten, kokosmjölk och flytande honung.

Koka upp.
Hacka hasselnötter och mandlar grovt och lägg i en stor bunke.
Tillsätt havregryn, havrekärnor, kokos, solroskärnor och linfrön.
Tillsätt den heta såsen och knåda ihop granolan till en smulig deg.

Smaka av med flytande honung så att den blir så söt du vill ha den.

Med mängden vatten och honung justerar du också konsistensen och hur stora klumpar du vill ha i granolan - mer vätska och mer knådning desto större klumpar.
Bred ut granoladegen i en djup långpanna med bakplåtspapper under.
Rosta granolan helt torr - det tar från 60 minuter till 1 timme och 30 minuter - beror lite på ugnen.

Vänd runt, bryt sönder klumpar och rör om var 20:e minut.

Passa så den inte bränns - det går olika fort i olika ugnar.

När du tycker granolan har fått så mycket färg du vill ha och är torr samt smulig - förslagsvis ljust brunt rostad - så tar du ut den, vänd runt och låter den svalna helt i pannan.

Bryt sönder större klumpar - är den ännu fuktig i mitten så rosta lite till - allt måste vara torkat.
Blanda i russin och ev. torkad tärnad frukt om du vill ha det i granolan.
Förvara granolan i lufttät burk.

Håller 2-3 veckor.

Utan nötter håller den längre.

Antal: 4 portioner

Ingredienser:

1 msk matolja

2 gula lökar,  tunt skivade

Salt

Nymalen svartpeppar

500 g nötfärs

3/4 dl torrt ströbröd

2 pressade vitlöksklyftor

2 msk tomatketchup, plus extra till servering

4 skivor cheddarost

8 skivor bacon

4 ananasringar

4 hamburgerbröd, delade med smör på

2 tsk smör

4 ägg

Salladsblad till servering

tomatskivor till servering

8 skivor inglagda rödbetor, avrunna till servering

Gör så här:

Hetta upp oljan i en stekpanna med medelhög värme.

Lägg i löken, salta och peppra.

Stek under omrörning cirka 15 minuter eller tills löken är mjuk och gyllenbrun.

Hetta upp grillen till medelhög värme (cirka 200 grader).

Blanda nötfärs, ströbröd, vitlök, 2 msk ketchup, salt och peppar i en skål.

Forma till 4 färsbiffar.

Olja in grillgallret och grilla i cirka 4 minuter på varje sida tills biffarna är genomstekta.

Ställ åt sidan och håll varma.

Lägg en ostskiva på varje biff.

Lägg baconskivorna på grillen i cirka 4 minuter eller tills de är knapriga.

Ställ åt sidan.

Grilla ananasringarna i 3 minuter på varje sida tills de har fått svarta grillränder.

Grilla hamburgerbröden gyllenbruna i cirka 1 minut.

Smält smör i en stekpanna på medelhög värme.

Stek äggen i smöret.

Klicka lite extra ketchup på varje brödskiva.

Lägg på salladsblad, tomat, biff, lök, bacon, ananas, rödbetor, ägg och avsluta med ovandelen av brödet.