Inlägg publicerade under kategorin Fakta om råvaror m.m.
Jalapeno är en av världens vanligaste och populäraste pepparsorter.
De mellanstarka gröna frukterna, som är 5-7 cm långa, är goda att fylla med tex getost.
Jalapeno finns även som snacks, och inlagda i vinäger och såser.
Rökt och torkad kallas jalapeno för chipotle, som är gott i marinader, såser, soppor och bröd.
Anaheim har ett hårt skal och bör rostas och skalas före tillagning.
Den passar utmärkt att fylla men är även god i grytor och såser.
Anaheim cubano är en ca 15 cm lång frukt som skördas både som grön och röd.
De röda frukterna är milda, och de gröna kan vara mycket heta.
Ängssyra tillhör släkte skräppor och syror inom familj slideväxter. Det är en upp till metern hög ört med ganska breda pillika blad och ganska små rödaktiga blommor i klasar. Arten växer vild på ängsartade marker, i lövskogar och på vägkanter. Arten Rumex acetosa är allmän i hela Sverige. Samernas "juobmo" är renmjölk kokad med ängssyra för att ge längre hållbarhet.
Hälsa: Oxalsyra kan utgöra en belastning för njurarna.
SÅ ANVÄNDS ÄNGSSYRA
Ängssyra används färsk som grönsak eller torkad som kryddört. Den mildare sorten (Rumex rugosus) är bäst till sallad. Späda blad från de starkare (Rumex acetosa) passar som krydda i såser, soppor, till fisk, eller i marinader.
Potage Germiny är en ängssyresoppa tillägnad greven av Germiny av den franske 1800-talskocken Adolphe Dugléré (se dito). Finhackad gul lök fräses mjuk i smör i en kastrull. Tillsätt strimlad ängssyra och låt den mjukna. Tillsätt kycklingbuljong och låt sjuda en kort stund. Vispa upp äggulor, blanda med grädde och vispa ner i kastrullen. Soppan får inte koka, bara sjuda. Smaka av med tabasco, salt och peppar. Serveras het eller kall.
Timjan är ett släkte med ca 350 arter som härstammar från västra medelhavsområdet. Släktnamnet sannolikt från "thyo" = doft av rökelse. Förr ansåg man att röken från Timjan kunde fördriva råttor och ormar, samt vara ett botemedel mot hosta. Mot "kopparslagare", dvs för kraftig spritkonsumtion, rekommenderades trädgårdstimjan. Under antiken drack soldaterna vin kryddat med timjan som en symbol för mod. Det finns flera sorters timjan som används som smaksättare av mat. Vanligast är trädgårdtimjan som säljs i kruka i butikerna. En mindre vanlig sort, men väl så aromatisk, är backtimjan. En tredje variant man kan hitta i butik är citrontimjan som ger en annorlunda smakupplevelse. Se separata avsnitt.
Odla: Timjan odlas i varmt, soligt läge i lätt och väldränerad jord. Förökas med sticklingar eller delning. Den kan också dras upp från frö på våren. Härdig, tål svensk vinter. Timjan går bra att odla i kruka på balkongen eller på fönsterbrädet, men inomhus blir skotten ofta långa och glesa.
SÅ ANVÄNDS TIMJAN
Timjan är en av våra mest använda kryddörter. Det är bladen och de unga skotten som används både färsk och torkad. Den har en genomträngande smak som bör användas i små mängder. Det är en robust krydda som tål att tillagas, flitigt använd i allehanda rätter av kyckling, korv, kött, soppor t.ex ärtsoppa, såser, i potatisrätter samt i rätter med ost. Rå timjan används inte så ofta rå, den kan upplevas lite kantig och konstig. Färsk är den vacker som garnering och anses god till äggröra och i tomatsallad samt till linser. Timjan används som brännvins- och likörkrydda och timjante är uppiggande. Örten ingår i bouquet garni (fransk kryddbukett).
Stevior (Stevia) är ett släkte örter och halvbuskar med över 150 arter i familjen korgblommiga växter, med ursprung från Paraguay där den benäms caa-ehe. Den ur kulinarisk synpunkt intressantaste örten kallas sötflockel som har en mycket söt smak. Av växten tillverkar man också ett syntetiskt sötningsmedel (se > Steviasocker). Växten har i över 1500 år använts av Guaranayindianerna som sötningsmedel och medicinalväxt. Till Europa kom stevian med spanska erövrare redan under 1500-talet.
Sötflockel (Stevia rebaudiana) kan bli upp till en meter hög. Bladen är lansettformade, långa och breda. Blommorna är vita, liknade vitsippor och sitter i klasar. Bladen kan skördas efter behov och torkas. Växten odlas kommersiellt i många länder, Paraguay, Brasilien, Uruguay, Mexico, USA, Israel, Japan, Korea, Kina och Thailand.
Odla: Växten är inte härdig i Sverige men kan odlas i kruka inomhus eller förgros och utplanteras. Den behöver inte speciellt näringsrik jord och kan förökas genom stickling som rotar sig ganska lätt. Växten trivs i soligt eller halvskuggigt läge och trivs bäst i jord med jämn fuktighet. Vattnas sparsamt på vintern. Skörda blad som är kortare än 2 dm. Häng dem upp och ner för att torka. När de torkat kan de smulas och förvaras i burk eller plastpåse.
SÅ ANVÄNDS STEVIA
Bladen uppges vara ungefär 30 gånger sötare än vanligt socker och kan användas färska, torkade och pulvriserade, eller som koncentrat i fast eller flytande form. Stevia används som sötningsmedel av såser, efterrätter, te, lemonader, bål och drinkar, som ett alternativ till socker. Tillsätt med försiktighet för sötman är påtaglig.
Snittselleri är en utvecklad bladkrydda från blekselleri som är en stjälkgrönsak (se Blekselleri). Det finns också rotselleri som är en rotsak (se Rotselleri). Snittselleri odlas för de aromatiska bladens skull. Den ser ut som körvel med flika blad.
Odla: Snittselleri odlas på liknande sätt som blekselleri. Selleri trivs på solig plats i lucker, mull- och kalkrik jord. Den bör förkultiveras innomhus i mars-april för att få tidig skörd. Den vill ha jämn tillgång på vatten för att bladen skall få den rätta smaken. Skörda efter behov. Kan med fördel odlas i kruka innomhus.
SÅ ANVÄNDS SNITTSELLERI
Snittselleri används på samma sätt som persilja i sallader eller som garnityr och som smaksättare i soppor, grytor och wokrätter.
Salvia består av fler än 900 arter från tropiska eller tempererade områden. Namnet salvia från latinets salvus som betyder frälst/frisk och salvare lika med bota. Antikens greker ansåg att salvia gav ett långt och friskt liv. De är vanliga som prydnadsväxter t.ex praktsalvia och flitigt använd som medicinalväxt. Många är aromatiska och väldoftande och används som kryddor i maträtter och i olika teblandningar.
Kryddsalvia (tysk salvia, äkta salvia): Mycket aromatisk vintergrön halvbuske. Bladen är grågröna, lite mjukt ludna. Det är endast de unga bladen som används. Plantan får blå blommor. Både blommor och blad kan används i matlagning, färska eller torkade.
Hälsa: Salvia innehåller liksom rosmarin kraftiga antioxidanter och har antibakteriell verkan. I Italien används de båda kryddorna gärna tillsammans.
Odla: Kryddsalvia förgros innomhus i en väldränerad kruka eller förökas med stickling. Man omplanterar när det växt upp en bit. Utplantering/utplacering görs i soligt läge när faran för nattfrost är över. Den kan överleva milda vintrar utomhus, men tar ofta skada och kan behöva klippas ner när de första bladen visar sig. Blad skördas kontinuerligt under hela sommaren.
SÅ ANVÄNDS SALVIA
Salvia med sin dominerande smak används lite i svensk matlagning. Använd kryddan med försiktighet. Bladen behöver inte alltid hackas utan används ibland hela. Den är för besk för att användas rå, men klarar upphettning bra. Bladen kan kokas med i rätter, smaken försvinner inte. Den är god att hastigt knaperstekas i smör på hög värme och sedan serveras till kött eller fisk.
Salvia passar bäst i robusta, feta kötträtter, t ex lamm, inälvsmat och korv. Salvia ingår i de klassiska italienska kötträtterna saltimbocca och osso bucco. I Provence kan kryddan ingå i en vegetarisk soppa, i England till kyckling, i Tyskland till skinka och korv. Tyskt öl kan vara smaksatt med salvia, liksom te i China. Ost och drinkar kan kryddas med salvia. Salvia kan användas tillsammans med många andra kryddörter: persilja, mynta, mejram, rosmarin, timjan, oregano och basilika. Till fet fisk används salvia gärna tillsammans med timjan och till griskött tillsammans med rosmarin.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 |
29 | 30 | |||||||
|