Arom- och smakförstärkare:

Förutom det självklara att socker ger en söt smak åt bakverk, sylt och saft, så kan även liten mängd
socker framhäva grönsaker och kötträtters smak utan att ge sötma.
Lite socker får helt enkelt det mesta att smaka mer.

Jäsning:

Socker eller sirap gör att degen jäser snabbare och bättre.

Konsistens:

Sockret kan tillsammans med pektin bilda gelé.
Det gör att marmeladen och sylten helt enkelt får bra konsistens.

Hållbarhet:

Socker får saft, marmelad och inläggningar att hålla längre, eftersom många mikroorganismer som gör maten dålig inte trivs i sådana miljöer.

Fryspunktssänkning:

Ju högre sockerkoncentrationen är, desto lägre blir fryspunkten.

Då minskas risken för att iskristaller bildas i din glass.

Färg:

Sockret hjälper frukt och bär att bevara sin färg.

Kola blir härligt gyllenbrun tack vare sockrets karamellisering och många limpor får sin gyllenbruna ton från sirap.

Bakglädje

Att baka är en trivsam och kreativ syssla där alla sinnen får vara med.

Bakning kräver heller ingen särskild kunskap för att resultatet ska bli lyckat, följ bara recepten får punkt till punkt.

Med tiden kommer erfarenheten om hur degen ska kännas för att bullarna ska bli så där fluffiga och goda och hur sockerkakssmeten ser ut när den är färdigvispad.

Njut de härliga dofterna som sprids när bakverken gräddas och känn glädjen över att få smaka och bjuda det man själv bakat.

Men det finns mer att vinna.

Att baka sitt eget eller sina kakor är för det mesta en lönsam affär.

För att säkert lyckas med baket

Plocka fram alla ingredienser på en gång och mät upp enligt receptet.

Läs igenom ingrediensförteckning och recept och kontrollera att allt finns med.

Det verkar kanske lite överdrivet med det lönar sig.

Att sätt en deg och inte ha allt hemma är tråkigt och olönsamt och tyvärr allför lätt hänt.

Utrustning

Utrustningen för att baka behöver inte alls vara stor och kostsam.

Det räcker långt med en större bunke, måttsats och litermått, formar, slev, slickepott, kavel och en visp, gärna elvisp.

Om du bakar mycket vetebröd och matbröd underlättar det med en hushållsmaskin.

Mördegar blandas snabbt i en matberedare med en mixer hackar du nötter och blandar fyllningar till bakverken.

En hushållstermometer kan behövas i vissa sammanhang, som kolakokning.

Ugn

Ugnen har stor betydelse för ett lyckat bak.

Det är viktigt att termostaten stämmer något så när med de angivna graderna på ugnen.

Det kan variera mellan olika ugnar och märks kanske främst om man byter ugn.

Det är också viktigt att placera bakverken rätt i ugnen.

Tunga degar som bröd och tunga vetebröd gräddas långt ner i ugnen, bullar och de flesta småkakor gräddas i mitten och bakverk som ska färgsättas gräddas strax under grillelementet.

I varmluftsugn cirkulerar den varma luften och flera plåtar kan då gräddas på samma gång.

Men temperaturen bör sänkas med ca 10 procent jämfört med temperaturen i konventionell ugn.

Ångugnen är relativt ny på marknaden med har länge använts på restauranger och bagerier.

Bakning med ånga ger bröd med knaprig skorpa.

Ugnstermometer kan vara bra att använda när du bakar bröd.

Vitt bröd gärddas till minst 92 grader och mörkare bröd till minst 96 grader mitten av brödet.

Färsk jäst och torrjäst

Färsk jäst består av odlade jästsvampar, som förvandlar socker till alkohol och kolsyra när degen jäser och gör att den höjer sig och blir porös.

Degen jäser även om det inte finns socker i degen, eftersom stärkelsen bryts ner till socker.

Men lite socker påskyndar jäsningsprocessen.

Har du däremot för mycket socker i en deg hammäs jäsningen.

Jästen förbrukar halva sin vikt i socker på en timme.

Det betyder att en deg med 50 gram jäst som jäser en timme förbrukar 25 g socker.

Jäst för söta degar används om degen innehåller minst 3 msk socker eller 2 msk sirap per 50 g jäst.

Resultatet blir luftigare bröd.

Blanda aldrig jästen med salt elelr socker eftersom den starka koncentrationen kan ta död på jästsvamparna.

Jäst är levande och bör inte förvaras i tättslutande förpackningar, t.ex plastpåsar.

Det är inte heller lämpligt att frysa jäst, jäsförmågan försämras då.

Förvara jästen i kylen.

Färsk jäst löses i fingervarm vätska, 37 grader innan övriga ingredienser tillsätts.

Enklast är det att vispa ur jästen i degvätskan.

Torrjäst är torkad pulveriserad jäst.

Den blandas med mjölet och kräver varmare degvätska, ca 45 grader, för att jästen ska bli aktiv.

Torrjästen har längre hållbarhet än den färska jästen.

Kemiska jäsmedel

Bakpulver är den vanligaste kemiska jäsmedlet och innehåller natriumkarbonat, sura fosfater och stärkelse.

Bakpulver ger ingen bismak och färgar inte heller.

Den utvecklar kolsyra vid upphettning med inte när det blandas i vätska.

Därför tål en deg eller smet att stå en stund med bakpulver.

I vissa fall kan du ersätta bikarbonat och hjorthornssalt med bakpulver.

Dubbla då mängden bakpulver; det vill säga 2 tsk bakpulver ersätter 1 tsk bikarbonat eller hjorthornssalt.

Bikarbonat består endast av natriumbikarbonat.

Det är kraftigt jäsmedel till vilket man bör tillföra en sur ingrediens, t.ex filmjölk eller lingonsylt för att bakverket inte ska smaka lut.

Bikarbonat ger smak och viss brunfärgning.

Hjorthornssalt består av ammoniumkarbarbonater.

När det upphettas frigörs kolsyra och ammoniak.

Det senare brukar kännas när ugnsluckan öppnas.

Hjorthornssalt anväds i torra småkakor och ger en spröd konsistens.

Låt kakorna kallna helt innan de stoppas i burkar.

På så sätt försvinner eventuell bismak.

Samtliga kemiska jäsmedel förvaras torrt.

Fett

I de flesta bakverk ingår matfett.

Det gör brödet eller bakverket saftigt, mindre smuligt och mer hållbart.

Olja används främst i matbröd men även i vissa bakverk.

Olja är lätt att mäta upp och det ger storporiga bröd.

Neutral olja ger inte så mycket smak.

Olivolja och andra oljor med smak ger karaktär åt matbröd.

Smör eller margarin är utbytbara mot varandra, men smöret ger bäst smak.

Bröd med smör får mindre porer.

Flytande margarin används på samma sätt som olja,

1 dl olja, motsvarar 1 dl flytande margarin eller 90 g smör eller fast margarin.

Mäta och väga

För att säkert lyckas med bakningen är det viktigt att mäta och väga ingredienserna.

Det är lätt hänt att det blir för mycket mjöl vilket resulterar i ett kompakt bröd eller kaka.

För små mängder, rör om i mjölet, doppa ner och fyll måttet coh skrapa av.

Skaka inte måttet.

Strörre mängder är lättats att väga.

Vill du mäta, häll då mjölet i ett stort litermått och skaka inte efteråt.

Smör kan mätas utifrån strecken på förpackningen men även här är vägning att föredra.

Arom- och smakförstärkare:

Förutom det självklara att socker ger en söt smak åt bakverk, desserter, sylt och saft, så kan även
liten mängd socker framhäva grönsaker och kötträtters smak utan att ge sötma.

Lite socker får helt enkelt det mesta att smaka mer.

Jäsning:

Socker eller sirap gör att degen jäser snabbare och bättre.

Konsistens:

Sockret kan tillsammans med pektin bilda gelé.
Det gör att marmeladen och sylten får bra konsistens.

Hållbarhet:

Socker får saft, marmelad och inläggningar att hålla längre, eftersom många mikroorganismer som gör maten dålig inte trivs i sådana miljöer.

Fryspunktssänkning:

Ju högre sockerkoncentrationen är, desto lägre blir fryspunkten.

Då minskas risken för att iskristaller bildas i din glass.

Färg:

Sockret hjälper frukt och bär att bevara sin färg.

Kola blir härligt gyllenbrun tack vare sockrets karamellisering och många limpor får sin bruna ton från sirap.

Talet 7 har alltid betraktats som speciellt.

Veckans sju dagar, världens sju underverk, regnbågens sju färger, de sju dödssynderna osv.

Förr i tiden ansågs man snål om man hade mindre än sju kakor på fatet och lite högfärdig om man serverade fler.

Idag får man göra precis som man vill, som tur är.

Blanda i några skedar chiafrön när du gör smoothie, pannkakssmet eller när du bakar.

De små fröna är laddade med bra saker som gör att man orkar lite mer (fibrer, protein, omega-3 m.m.)

Saft kan kokas på flera sorters bär eller en enda.

Som i all konservering använd bara de bästa råvarorna.

Fyll flaskorna snabbt och så högt upp som möjligt.

Socker är lika viktigt för lyckad saft som fina bär, det ger vacker färg och bättre smak.

Saft kan vara rårörd, kokt eller ångad.

Den rårörda har en renare bärsmak men bör helst förvaras i frysen.

Ångad saft blir också härligt koncentrerad.

Saften jäser på  grund av dåliga inslag i råvaran, för lång koktid, dåligt rengjorda flaskor eller för varm förvaringsplats.