Antal: ca 12 bitar

Ugn: 175 grader, 18-25 minuter

Ingredienser:

1 citron 
150 g smör 
3 ägg 
3 dl strösocker 
2 tsk vaniljsocker 
2 dl vetemjöl 

Garnering:
florsocker

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader.

Tvätta citronen och torka den torr.

Riv skalet fint och pressa ut 2–3 msk saft. 

Smält smöret i en kastrull.

Ta bort den från värmen och tillsätt alla ingredienserna.

Rör ihop allt till en slät smet.

Häll smeten i en smord och bröad form, 23–24 cm i diameter, med löstagbar kant.

Bröa formen med riven kokos eller ströbröd.

Grädda kakan mitt i ugnen i 18–25 min beroende på hur kladdig du vill ha den.

Låt kakan svalna i formen.

Pudra den med florsocker före servering och riv eventuellt lite citronskal och lägg på toppen.

Servera gärna kakan med lättvispad grädde.

Ingredienser:

3 ägg

3 msk vatten

½ tsk salt

Vit- eller svartpeppar

Smör eller magarin

Fyllning:

100 g rökt skinka, bacon eller korv

1 gul lök eller en bit purjolök

3 kokta potatisar

Rikligt med hackad kryddgrönt

Gör så här:

Omelettsmet:

Vispa samman ägg, vatten, salt, peppar.

Skär alltsammans i tärningar och bryn lätt i stekpanna.

Häll över omelettsmeten och rör med gaffel så att omeletten blir jämt gräddad.

Strö över det kryddgröna.

Servera gärna direkt ur pannan.

Måndag:

Rårakor med lingon och bacon:
Riv 600 g potatis och 1 stor lök.

Rör samman med salt och peppar.

Stek rårakorna i flytande margarin.

Lägg baconskivorna i kall panna.

Sätt på värmen och låt dem steka i eget fett.

Låt dem rinna av på hushållspapper.

Servera med lingon och vitkålssallad.

Tisdag:

Lisas strömmingslåda:
Smörj en form och bottna med 2 dl grovt rivna morötter, 2 dl riven squash och 2 msk persilja.

Lägg ca 400 g strömmingsfilé ovanpå.

Salta och peppra.

Häll över 1½ dl fiskbuljong.

Tillaga i ugn 225 grader ca 30 minuter.

Servera med potatis.

Onsdag:

Ugnsstekt fylld falukorv:

Skär 1 gul lök och 2 tomater i skivor.

Skär djupa snitt i ca 500 g mager falukorv, fyll snitten med 1 skiva tomat och lök.

Strö över 4 msk mager riven ost.

Stek i 225 grader i drygt 20 minuter.

Servera med potatis och sallad.

Torsdag:
Isterbandslåda med makaroner:
Koka 4 dl idealmakaroner i 3 minuter.

Lägg de avrunna makaronerna i en smord form.

Häll på en äggstanning av 3 ägg, 3 dl mjölk och ½ tsk salt.

Grädda i 225 grader i 20 minuter.

Smula över 2 isterband utan skinn och hackad gul lök.

Fördela ½ dl chilisås överst.

Grädda ytterligare 15 minuter.

Fredag:

Fetaostsallad:

Strimla ett litet isbergssalladshuvud, skär 2 tomater i klyftor, 1 bit gurka i tjocka kuber, 1 grön och 1 röd paprika i bitar.

Lägg ca 150 g fetaost skuren i bitar i en salladsskål.

Blanda ner grönsakerna, slå på fetaostdressing och rör om.

Fördela skivade svarta oliver och 2 msk hackad basilika över salladen.

Lördag:

Smögensoppa.

Söndag:

Örtfylld fläskfilé.

Persilja är en art i familj flockblomstriga växter med ursprung från Sydeuropa. Persilja har odlats i 1000-tals år som medicinalväxt och krydda. Den var i det gamla Grekland en symbol för sorg, medan romarna använde persilja som läkeört bl.a efter allför kraftig vinkonsumtion. I folktro lever det fortfarande kvar föreställningen om att persilja neutraliserar sprit och persilja anses också neutralisera lukten av vitlök. Till Norden kom persilja på medeltiden.

Bladpersilja omfattar slät- och kruspersilja. Det är en tvåårig ört som kan bli 7 dm hög. Bladen är flera gånger parflikiga, hos vildformen helt släta, men hos odlad ofta starkt krusiga.

Slätpersilja: Ursprungligen hade växten sannolikt släta blad, liksom den slätpersilja som idag odlas i stor omfattning i Frankrike och Italien och som blivit allt vanligare i svenska grönsaksdiskar. Slätpersilja kallas ofta lite missvisande för bladpersilja. Står det bladpersilja i receptet, avses som regel slätpersilja. 

Kruspersilja: Senare utvecklades den mer smakrika krusbladiga persiljan, som vi i Norden är mest bekant med. 

• Vikt: Persilja är fjäderlätt. 1 dl blad väger cirka 4 gram, finhackade blad ~6 gram. Persiljan i en köpekruka väger cirka 30 gram varav stjälkarna utgör hälften. En kruka ger cirka 2 dl hackade blad.
• Smak: Blad och stjälkar är rika på apiololja, som ger persiljan dess speciella och svårbeskrivbara, kryddiga smak. Kruspersilja anses smakrikare än slätpersilja men skillnaden är liten. När persilja hackas försvinner den friska persiljearomen snabbt och ersätts av mer gräsiga toner. Ät därför persiljan nyhackad.
• Alternativ vara: Kruspersilja och slätpersilja kan ersätta varandra. Rotpersilja är smakmässigt ett alternativ, men i övrigt är kryddan svårersättlig av annan kryddört. I nödfall korianderblad.
• Försäljning/säsong: Odlad persilja säljs i kruka eller knippen året om. Det finns en variant som säljs i knippen, som är hårdare än den som säljs i kruka, men som har mycket längre hållbarhet i vatten. Praktiskt även om den inte lika mjäll. Svenskodlad från juni till september. Import oktober-maj främst från Italien. Fryst persilja finns året om.
• Förvaring: Knippen förvaras kallt (runt 2°C) gärna fritt liggande på galler i plastlåda med lock, efter att först ha sköljts ordentligt i kallt vatten. Alternativt stående i svalt vatten. Optimal luftfuktighet 90-95%. Hållbar cirka en vecka. I rumsvärme gärna i ett vattenglas, hållbar några få dagar. Persilja i kruka sparas bäst oavklippt. Färsk persilja är inte lämplig att torka för att den då tappar mycket smak och får trist hökaraktär. Däremot kan den med fördel frysas.

Rotpersilja: Det finns andra varianter av persilja t.ex rotpersilja. 

Hälsa: Persilja innehåller rikligt med A- och C-vitamin, samt järn och kalcium. Särskilt järn brukar framhållas men mängderna som konsumeras är som regel små och järnet är av s.k icke-hemjärn som tas upp i mindre grad än det järn som bl.a finns i kött.

Odling: Plantera på våren i näringsrik, gärna kalkhaltig och väldränerad jord i soligt eller halvskuggigt läge. Så fröna grunt och gallra när de kommer upp till 1-1,5 dm radavstånd. Fröna tar lång tid på sig att gro. Första året kommer endast blad, andra året blommor. Knipsa bort blomstänglarna för bättre skörd och låt några stå om självsådd önskas. 
Miljö: Frilandsodlad persilja från Sverige, gärna från egen täppa, är ett utmärkt miljöval. Persilja odlas i stor omfattning i växthus vilket är ett sämre miljöval än frilandsodlad från Italien.


SÅ ANVÄNDS PERSILJA

Persilja (kronor) är vår mest använda bladkrydda, främst använd färsk som garnering. Stjälkarna kan användas till smaksättning av maträtt. Ofräsch, halvvissen persilja är tämligen obrukbar och kan lika gärna kastas. Kokt/stekt persilja tappar snabbt smak och blir lätt bitter. De skall därför tillsättas sent under tillagningens sista minuter. Persilja passar i de flesta matsamman­hang och ger fin smakbrytning. Färsk passar den utmärkt i sallader. Förekommer ofta i marinader och inläggningar. Ingår i bouquet garni (fransk kryddbukett, läs mer > Kryddbukett). Persilja kan sauteras (hastigt stekas) i hett smör eller friteras och då serveras till stekt fisk eller kött. Friterad camembert med friterad persilja och hjortronsylt är en 60-talsklassiker. 

Ansa, hacka: Ta bort vissna kvistar. Skölj noga och skaka av vattnet och torka av i hushållspapper eller i handduk. Nyp av bladkronorna från stjälkarna, tryck ihop dem med handen och skär i mindre bitar. Finhacka kors och tvärs om så önskas. Skall persiljan friteras används hela kronor med kort skaft.

• Gremolata är en italiensk blandning av hackad persilja, hackad vitlök och citronskal (zest). Den används traditionellt som garnering av Ossobuco alla milanese, men passar i sin enkelhet till andra rätter.

Oregano är en flerårig buskliknande växt cirka 4 dm hög och en nära släkting till mejram, dock med starkare mer markerad smak. Bladen är ludna och blommorna vackert purpurfärgade. Den växer vilt i större delen av Europa, Asien och Amerika, även i Sverige. Skott, blad och knoppar används som krydda, såväl färsk som torkad. Det finns flera varianter av oregano, tex. grekisk och gulbladig oregano. Förr ansågs oregano vara en kärleksört, samt en trolldomsört som skyddade folk mot sjukdomar.

• Smak: Ämnet karvakrol ger en varm och kryddig arom liknande timjan. En del sorter kan vara pepprigare än andra och utlösa hetta liknande eldigheten i ingefära. 
• Alternativ vara: Mejram.
• Försäljning/säsong: Säljs färsk i kruka året om, eller torkad.
• Förvaring: Färsk knippe förvaras svalt eller i vattenglas. Hållbar cirka en vecka. Den går bra att torka och förvaras då torrt och mörkt.

Mexikansk oregano (Lippia graveolens) är inte släkt med vanlig oregano. Den har lätt blommig och citrusbetonad karaktär.

Odla: Oregano är flerårig och härdig i södra Sverige. Den går att odla i kruka om vinterklimatet är för bistert. Planteras i soligt, torrt dränerat läge och är en torktålig växt. Jorden bör vara kalkhaltig, sandblandad och mullrik. Förökas genom delning av plantan eller frösås. Plantas beskärs bäst på våren, den behöver få vara ifred inför vintern. Skörda hela kvistar med blommor en torr, solig förmiddag och häng kvistarna upp och ner på en mörk, torr och luftig plats. Det går även att frysa in färska blad. 
SÅ ANVÄNDS OREGANO

Blad och blommor används färsk eller torkad. Oregano är lite skarp i smaken och skall användas med försiktighet. Tillagning förstör smakämnena, varför den bör tillsättas sent i matlagningen, strax före servering. Oregano har sin givna plats i italienska pizza- och pastarätter, tillsammans med ost och tomat. Den är också god till grillat kött och i en mustig soppa, eller i grönsallad, tomaträtter, köttsåser samt i bröd. Prova att krydda olja eller vinäger med oregano, gärna i kombination med några andra kryddor.

Mejram "bergets prydnad" är en kransblommig ett- eller flerårig växt, 2-6 dm hög och med ovala mörkgröna till gråaktiga blad, vilka används som krydda. Örten härstammar från Nordafrika och Mellanöstern och är släkt med Oregano. Det finns många olika sorter, varav krukmejram är den kommersiellt vanliga.

Mejram, som innehåller en starkt sötdoftande aromatisk olja, har historiskt använts som krydda, till brudkransar och har påträffats i antika gravar. I Egypten ingick mejram i balsameringsoljan. Örten var helig och helgad åt guden Osiris. Ett avkok lär lindra magen och motverka illamående.

Odling: Mejram som odlas i Sverige är ettårig och blir c:a 30 centimeter hög och får små, oansenliga vita blommor. Bladen är små och rundade. Växten bör förkultiveras inomhus då den är mycket frostkänslig. Planteras i soligt, varmt och vindskyddat läge i lätt och mullrik jord. Den kan också odlas i kruka. Mejram är lätta att torka och behåller smaken väl. Bäst är att skörda strax innan blomningen. Man skördar genom att klippa av hela plantan och hänga den upp och ner i knippen till tork. När det blivit torrt repar man av bladen.


ANVÄNDNING

Mejram kan användas färsk eller torkad. Används som krydda till bl.a kött, korv, lever, i grönsaksgrytor och soppor (karaktäristisk i ärtsoppa) och är oumbärlig till pizza. Mejram ingår ofta i bouquet garni (fransk kryddbukett). Den är vanlig ihop med olja och vinäger. Mejram används även som möbelpolityr och i öl.

Alternativ: Oregano, timjan.

Säsong: Odlad i kruka säljs året om.

Förvaring: Knippe svalt eller i vattenglas, hållbar någon vecka. Torkad förvaras torrt och mörkt.

Koriander är en ettårig ört som kan bli meterhög, men bladen skördas när den är cirka 1,5 dm hög. Blommorna är vita och växer i flockar. De övre bladen är breda liknande bladpersilja. Både blad, frukt (se Korianderfrön) och rötter är användbara. Det är en av de älsta kryddväxterna som odlats i Indien, Kina, Egypten och intilliggande länder och sägs vara den mest använda bladkrydda i världen. Judarna kryddade kakor med koriander och romarna använde den till konservering av kött. På 1700-talet tuggades bladen täckta med socker. Carl von Linné: "fröna lagda under örngott fördriver vägglöss" och "de är goda för okyskhet". Förekommer i läkemedel som smakförbättrare. Vietnamesisk koriander (Polygonium odorantum) och Långkoriander (Eryngium foetidum) är andra arter med liknande egenskaper som som vanlig koriander. 

• Smak: Kryddan har en kontroversiellt "varm, fuktig och tvålig arom" med en söt, något bitter smak som inte uppskattas av alla. Smaken förstärks av en hastig upphettning. Ensam har kryddan en stark, nästan stinkande smak, men blir mer "smaklig" om den får umgås med sälta, sötma, syra och chilihetta. Uppfattningen om koriandersmaken tros kunna vara genetiskt betingad. Träning kan ändra en negativ attityd.
• Alternativ vara: Korianderfrön.
• Försäljning/säsong: Kan köpas färsk i kruka året om.
• Förvaring: Kruka förvaras i rumstemperatur, gärna i soligt läge. Knippe förvaras svalt, hållbar cirka en vecka. Korianderblad kan frysas.

Odla: Koriander odlas i omgångar från mars till augusti, planteras 1-2 gånger per månad för att ge kontinuerlig bladskörd. Så direkt på friland när frostrisken är över och jorden rett sig. Hela plantan skördas efter 1,5-2 månader, när den är cirka 1,5 dm hög. Läs mer > Odla koriander, > Odla korianderfrön.


SÅ ANVÄNDS KORIANDER

Koriander passar till fisk, kött, färs, grönsaker, soppor, risrätter och ägg, som brödkrydda, till (sill-)inläggningar och i efterrätter. I Indien görs en vanligt förekommande chutney på stötta korianderblad, chilipeppar, vitlök, senapsolja och salt. Koriander förekommer i likörerna Izarra och Chartreuse. Kan användas som ett alternativ till peppar, exempelvis i brännvin (Ödåkra, Taffelakvavit, Lemon Gin). Rötterna används bl.a i thailändsk currypasta.