God i potatisrätter, spenat, grytor och till makaroner.

Pröva också i fruktkaka eller äppelefterrätter.

Under medeltiden började man odla hallon i Sverige.

Då flyttande man vilda plantor till mer avgränsade och specifika områden.

Vilda hallon - de som plockas i skogen, är mindre än de trädgårdsodlade men har en kraftigare smak.

Oavsett om man äter vilda och odlade ger de vackra röda bären med sin karaktäristiskt sötsyrliga smak och fläkt av sol och sommarlov.

Tänk bara på ett glas hemkokt hallonsaft eller nygjord sylt till plättarna.

Hallon kan ätas precis som de är till dessert, med bara lite gräddmjölk och strösocker.

Självklart kan de också frysas in.

Styckfrys dem gärna på en bricka innan de läggs i påsar, så är de enkla att ta fram för att till exempel användas som garnering på en tårta.

Vill man prova något utöver det vanliga kan man göra smör eller vinäger.

Det ger smörgåsen eller salladen en oväntad och god smak.

.... salt lyfter smaken.

Salt är en viktig krydda vid brödbakning eftersom det binder vätska.

Det gör även brödet mindre smuligt, lyfter fram andra smaker, ger brödet bättre volym, ett jämnare inkråm och finare färg.

Om ett bröd ska frysas in bör det göras när det är nybakat eftersom smakerna och konsistensen bevaras bäst då.

Låt alltid brödet kallna helt, lägg det i en plastpåse och förslut ordentligt.

Ett bröd med knaprig skorpa måste förvaras i en papperspåse i rumstemperatur för att bevara skorpan.

Matbröd bör gräddas i så hög värme som möjligt för att det ska bli saftigt, men storleken avgör.

Små bröd klarar högre temperaturer än limpor och andra stora bröd som måste hinna bli genomgräddade innan ytan blir bränd.

Om man gräddar ett bröd på för låg värme kan det ta så lång tid att få det genomgräddat att kanterna och ytan på brödet torkar ut.

Tänk på att göra bröden jämnstora så att delar av brödet inte är tunnare och blir bränt eller uttorkat medan andra delar fortfarande är degiga inuti.

Degen måste få gott om tid att jäsa och mogna för att brödet ska få volym och bli luftigt.

Under jäsningen blir degen porös genom att det bildas koldioxid (luftbubblor) när stärkelsen bryts ner.

Det är därför viktigt att glutentrådarna knådats starka så att luften stannar kvar i brödet.

Första jäsningen:
Skydda gärna degen med en bakduk eller plastfolie.

Då bevaras fukt och värme och degen jäser bättre.

Ställ degen på en dragfri och varm plats om du vill påskynda jäsningen.

När degen växt till ungefär dubbla storleken är den färdigjäst.

Testa genom att trycka på degens yta med fingret.

När degen fjädrar tillbaka är den klar.

Andra jäsningen:

När degen formats och bakats ut ska den jäsa ytterligare en gång för att in mer luft innan det är dags för gräddning.

En klick smör eller några matskedar olja i degen gör den mjukare och mer elastisk.

Det hjälper till att binda luftbubblorna och jäskraften blir starkare.