Mixer:

Ska du göra nötmjölk behöver du en bra mixer.

Det kan vara en ganska stor utgift, men du kommer tacka dig själv för detta inköp.

Jämför du kostnaden för ett glas hemgjord havremjölk med köpt havremjölk och hur ofta du handlar kan du fort räkna ut att det är en lönsam investering.

Matberedare:

Nötsmörets goda vän.

Att göra nötsmör kan vara ett tufft jobb för beredaren, även den fräsigaste av maskiner kan fort tröttna när man fått dille på nötsmör.

Tänk på att låta matberedaren pausa då och då så håller den längre.

Torkugn:

En torkugn kostar ungefär lika mycket som en bra mixer.

Nötpåsar/ostpåsar:

Att sila nötmjlk eller ost är absolut enklast om du har tillgång till nötpåsar eller ostpåsar.

Man kan tex göra egna genom att använda en kökshandduk.

Du behöver den för att krama ur mjölken och även för att täcka ost eller yoghurt.

Glasburkar, plastburkar och flaskor:

Har du inte detta hemma kan du köpa i butiker som Ikea eller Granit.

Använd gärna plastburkar för blötläggning med i övrigt nästan alltid glasburkar.

Tejp och penna:

Skriv innehåll och datum på flaskorna och burkarna.

Ha alltid tejp eller etiketter och markeringspenna hemma så du kan märka förpackningarna och därmed ha koll på dina mejerier.

Sterilisera glas:
När man gör egna mejerier, sylt eller något annat hemma som man förvarar i burkar eller flaskor av glas är det viktigt att man steriliserar dem före användning.

Även lock och kapsyler behöver steriliseras.

Detta gör man för att hållbarheten ska bli längre och för att bakterier och mikroorganismer som samlas i flaskor och burkar inte ska förstöra maten eller drycken eller göra oss sjuka.

Det som inte tål att vara i ugn, till exempel metallock med plast på insidan, plastlock och gummiförpackningar, kan du koka i en kastrull med vatten i 10 minuter.

Så här steriliserar du:

Värm ugnen till 125 grader.

Lägg flaskor och burkar inklusive metallock på en plåt och låt stå i ugnen i 10 minuter.

Fyll dem med en gång om det går.

Om det inte går, se till att du inte kommer åt insidan av burkarna och flaskorna med händerna och inte heller insidan av locken.

Den äkta vaniljstången ger extra fin smak åt såser och krämer.

Vanillinsocker är ett syntetiskt smakämne.

Vid det här laget ver väl och de flesta vad superfoods är: inte bara vissa typer av frukt, grönsaker, alger, frön och bär utan även ett sätt att få i sig extra mycket näring i form av pulver såsom spirulina, chlorella, maca och acai.

Även adaptogener är växter och rötter från naturen och de har använts i tusentals år i den österländska medicinen.

De ingår i en kategori biologiskt aktiva ämnen som, i enkla termer, skapar balans i kroppen.

Adaptogener kan hjälpa dig att orken tillbaka, ge mer energi, mer fokus och reducera stress och oro.

Man kan köpa torkade rötter och koka dem, men nuförtiden finns det även möjlighet att hitta en stor mängd adaptogener i pulver- och tablettform och de är därför ganska enkla att med i sin dagliga kost.

Exempe på adaptogener är ashwagandha, lakritsrot, rosenrot och ginseng.

När man gör smoothie, juicer eller frukost kan man tex använda både superfood och adaptogener.

Svartpeppar är lite starkare i smaken än vitpeppar.

Peppar hör till kökets "allroundkryddor".

Scoby, kefirgryn och probiotikakapslar är alla exempel på levande bakteriekultur.

För att kunna fermentera dina mejerier hemma krävs det att du har minst en av följande:

Scoby:

Scoby som står för Symbiotic Culture Of Bacteria and Yeast - det är alltså en kultur av bakterier och jäst.

Den här tejästen lägger man i sötat te som får stå i minst en vecka.

Det finns  två typer av scoby. 

Den ena används för kombucha som är sötad med socker och görs vanligen med lite mörkare sorters tedrycker såsom rooibos.

Det andra används för jun som är sötad med honung och fungerar bra i till exempel ljust grönt te.

Vill du ha ett veganskt alternativ så gör du kombucha.

Kombucha eller jun går att använda för fermentering av nötost genom att man blandar i lite av drycken i ostmassan.

Kefirgryn:

Kefirgryn används för att göra mjölk och vattenbaserade drycker med bakteriekultur.

Det finns två sorters gryn: den ena används till vattendrycker och den andra till mjölkprodukter.

Precis som med scoby äter grynen det socker som man har matat sin dryck med, men det behöver bara fermenteras i 12-24 timmar.

Kefirdryck används på samma sätt som kombucha och jun: Blanda lite av det i ostmassan.

Vattenkefir (ca 5 dl):
5 dl kokosvatten, rumstemperarat 

2 tsk kefirgryn

Häll kokosvattnet i en glaskanna och tillsätt kefirgrynen. 

Täck med en tygbit och ett gummiband och låt stå 12-24 timmar i rumstemperatur.

Sila av grynen och förvara grynen i en glaskanna eller glasflaska i kylskåp.

Probiotikkapslar:

Probiotikkapslar (du använder pulvret i kapslarna) kan man lägg i de mejerier som man vill fermenterad och de fungerar utmärkt till att göra allt från nötost till kokosyoghurt.

Kapslar är enkelt att få tag på så ska du göra en yoghurt för första gången rekommenderar jag dig att börja med dem.

Typisk krydda i sillinläggningar, korvrätter, köttbullar och till kål.

Probiotika:

Probiotika är livsmedel eller till kosttillskott där man har tillsatt gosa bakterier som överlever matsmältningen och bidrar till att det blir en trevlig stämning i magen - det vill säga en god tarmflora, som består av en svindlande massa mikroorganismer i vår mage.

Dessa vill vi ha för att magen ska vara i bra balans och för att matsmältningsfunktionen ska fungera.

Priobiotika kopplas även ihop med ett bättre immunförsvar.

Prebiotika:

Prebiotika kan man säga är maten som vi ger till de goda bakterierna i magen.

Men främst är det kolhydrater och vissa typer av fibrer som kroppen inte kan bryta ner eller ta upp, och därför blir de mat till de goda bakterierna istället.

Prebiotikan hjälper alltså kroppen att bibehålla en hälsosam tarmflora och en levande bakteriekultur.

God i potatisrätter, spenat, grytor och till makaroner.

Pröva också i fruktkaka eller äppelefterrätter.