Främst tänker vi på sockerkaka när mjuka kakor nämns.

Men här får bakverk med mjuka fyllningar, scones och äpple- och fruktkakor också plats.

Det är lätt att lyckas med mjuka kakor om man följer vissa regler.

Vispa kraftigt, helst med elvisp, när du blandar ägg och socker eller smör och socker.

Då arbetas luft in i smeten som blir lätt och porös.

Blanda bakpulver väl med mjölet och vänd varsamt ner det i smeten.

Vispa inte, då blir kakan seg och luften går ur smeten.

Formens storlek är viktig.

Är formen för liten riskerar kakan att jäsa över, är den för stor får du en platt kaka.

Det är lagom att fylla formen till 2/3 med smet.

I recepten anges formarnas storlek, ibland.

Är formen inte volymmärkt, mät upp den med vatten.

Idag finns det formar med s.k släpp lätt-beläggning.

Dessa behöver inte smörjas om kakan innehåller mer än 50 g fett.

Men vill man att kakan ska få vacker färg på utsidan bör formen smörjas med mjukt smör.

Smält smör ger ett tunt skikt och ströbrödet fäster inte lika bra.

Mjuka kakor gräddas i nedre delen av ugnen om inte annat anges i recepten.

Öppna inte ugnsluckan i onödan och aldrig under första delen av gräddningstiden.

Kakan är färdig när stickan är torr när du stuckit den i kakan.

Den börjar också släppa formen i kanterna.

Låt kakan vila i formen en stund innan den stjälps upp på bakgaller.

Låt stå några minuter så att ytan hinner torka.

Kakan blir saftig om den får kallna under formen.

Fuktigheten stannar då i kakan.

Vad gick fel?

Blir kakan toppig har värmen varit för hög.

Då stelnar ytan för tidigt och smeten trycker på underifrån.

Kakan spricker, smeten väller ut och kakan kan bli bränd.

Kakan sjunker ihop på mitten om värmen varit för svag eller om den gräddats för kort tid.

Om kakan blir platt har formen varit för stor.

Om smeten pöser över har formen varit för liten, ugnstemperaturen för låg eller så är det för mycket bakpulver i smeten.

Om kakan sitter fast i formen, är formen smord för lite eller ojämnt.

Kakan har inte vilat innan den stjälps upp.

Kakan lossar lättare om en våt, kall handduk läggs på formens undersida.

Efter en stund brukar kakan lossa, upprepa annars nedkylningen.

Kakan höjer sig inte utan blir tung och degig om smeten har vispats för lite eller för länge sedan mjöl och bakpulver tillsats.

Kakan spricker om ugnen är för varm eller om bakpulver och mjöl blandats för dåligt.

Förvaring:
Mjuka kakor, muffins, scones och rulltårtor bör frysas så snart som möjligt efter att de svalnat.

Fruktkakan är undantaget då den ofta behöver mogna 1-2 dagar för infrysning.

Skiva de stora kakorna, det underlättar om man vill ta ut lite i taget.

Förpacka väl i tjocka plastpåsar eller tättslutande burkar.

Feta kakor har kortare hållbarhet och håller 3-4 månader i frysen.

Kakor som innehåller lite fett, t.ex tårtbottnar, kan förvaras upp till 6 månader.

Småkakor finns i oändliga varianter.

De kan kavlas, spritsas, klickas eller bakas u i formar.

Kakdegar blir bäst i matberedare.

Börja med mjöl och socker i skålen, tillsätt kallt smör i tärningar och kör till en smulig massa.

Tillsätt ägg, äggula eller vätska och kör snabbt ihop till en deg.

Kör du för länge riskerar degen att bli seg.

Du kan också blanda degen på samma sätt med fingertopparna.

Men arbeta inte smöret för länge, då riskerar det att bli för mjukt och degen blir kladdig.

Mördegar kräver ingen jästid med kan behöva vila i kylskåp.

Då sväller mjölet och degen håller ihop bättre när den kavlas.

Degar som gräddas i formar trycks ut direkt i formen och får vila därefter.

Smörj evetuellt formen så släpper kakorna lättare.

Låt kakorna vila efter gräddning innan de stjälps ut, då lossar de lättare.

Maränger kan bakas på olika sätt för olika karäktär.

Maränger som ska vara lite sega görs av sjuden smet, torra maränger av kallvispad smet.

Vad gick fel?

Flyter kakorna ut är det för lite mjöl och blir de hårda är det för mycket mjöl.

Äggens storlek spelar också roll för konsistensen när man gör deg till småkakor men också till mjuka kakor.

Används stora ägg kan man behöva tillsätta lite mer mjöl.

Oftast är det medelstora ägg man utgår ifrån i recepten.

Förvaring:

Småkakor går utmärkt att frysa.

Packa väl i tättslutande burkar eller folieformar.

Är kakorna inte så ömtåliga går de att packa i tjocka plastpåsar.

I frys som håller -18 grader kan kakorna förvaras ca 3 månader.

Kakor tinar snabbt.

Maränger ska inte frysas utan förvaras i burkar på torr plats.

Fett:

I de flesta bakverk ingår matfett.

Det gör brödet eller bakverket saftigt, mindre smuligt och mer hållbart.

Olja används främst i matbröd med även i vissa bakverk.

Olja är lätt att mäta upp och det ger storporiga bröd.

Neutral olja ger inte så mycket smak.

Olivolja och andra oljor med smak ger karaktär åt matbröd.

Smör och margarin är utbytbara mot varandra, med smöret ger bäst smak.

Bröd med smör få mindre porer.

Flytande margarin används på samma sätt som olja, 1 dl olja motsvarar 1 dl flytande margarin eller 90 g smör eller fast margarin.

Mäta & väga:

För att säkert lyckas med bakningen är det viktigt att mäta och väga ingredienserna.

Det är lätt hänt att det blir för mycket mjöl vilket resulterar i ett kompakt bröd eller kakan.

För små mängder, rör om i mjölet, doppa ner och fyll måttet och skrapa av.

Skaka inte måttet.

Större mängder är lättast att väga.

Vill du mäta, häll då mjölet i ett stort litermått och skaka inte efteråt.

Smör kan mätas utiftån strecken på förpackningen men även här är vägning att föredra.

Färsk jäst och torrjäst:

Färsk jäst består av odlade jästsvampar, som förvandlar socker till alkohol och kolsyra när degen jäser och gör att den höjer sig och blir porös.

Degen jäser även om det inte finns socker i degen, eftersom stärkelsen bryts ner till socker.

Men lite socker påskyndar jäsningsprocessen.

Har du däremot för mycket socker i en deg hämmas jäsningen.

Jästen för brukar halva sin vikt i socker på en timme.

Det betyder att en deg med 50 g jäst som jäser en timme förbrukar 25 g socker.

Jäst för söta degar används om degen innehåller minst 3 msk socker eller 2 msk sirap på 50 g jäst.

Resultatet blir luftigare bröd.

Blanda aldrig jästen med salt eller socker eftersom den starka koncentrationen kan ta död på jästsvamparna.

Jäst är levande och bör inte förvaras i tättslutande förpackningar, t.ex plastpåsar.

Det är inte heller lämpligt att frysa jäst, jäsförmågen försämras då.

Förvara jästen i kylen.

Färsk jäst löses i fingervarm vätska, 37 grader inan övriga ingredienser tillsätts.

Enklast är det att vispa ut jästen i degvätskan.

Torrjäst är torkad pulvriserad jäst.

Den blandas med mjölet och kräver varmare degvätska, ca 45 grader, för att jästen ska bli aktiv.

Torrjästen har längre hållbarhet än den färska jästen.

Kemiska jäsmedel:

Bakpulver är det vanligaste kemiska jäsmedlet och innehåller natriumbikarbonat, sura fosfater och stärkelse.

Bakpulver ger ingen bismak och färgar inte heller.

Det utveklar kolsyra vid upphettning med inte när det blandas i vätska.

Därför tål en deg att smet att stå en stund med bakpulver.

I vissa fall kan du ersätta bikarbonat och hjorthornssalt med bakpulver.

Dubbla då mängden bakpulver, dvs 2 tsk bakpulver ersätter 1 tsk bikarbonat eller hjorthornssalt.

Bikarbonat bestrår endast av natriumbikarbonat.

Det är ett kraftigt jäsmedel till vilket man bör tillföra en sur ingrediens, tex filmjölk eller lingonsylt, för att bakverket inte ska smaka lut.

Bikarbonat ger smak och viss brunfärgning.

Hjorthornssalt består av ammoniumkarbonater.

När det upphettas frigörs kolsyra och ammoniak.

Det senare brukar kännas när ugnsluckan öppnas.

Hjorthornssalt används i torra småkakor och ger en spröd konsistens.

Låt kakorna kallna helt innan de stoppas i burkar.

På så sätt försvinner eventuell bismak.

Samtliga kemiska jäsmedel förvaras torrt.

För att säkert lyckas med baket:

Plocka fram alla ingredienser på en gång och mät upp enligt receptet.

Läs igenom ingrediensförteckningen och recept och kontrollera att allt finns med.

Det verkar kanske lite överdrivet med det lönar sig.

Att sätta en deg och inte ha allt hemma är tråkigt och olönsamt och tyvärr allför lätt hänt.

Utrustning:

Utrustningen för att baka behöver inte alls vara stor och kostsam.

Det räcker långt med en större bunke, måttsats och litermått, formar, slev, slickepott, kavel och en visp, gärna elvisp.

Om du bakar mycket vetebröd och matbröd underlättar det med en hushållsmaskin.

Mördegar blandas snabbt i en matberedare med en mixer hackar du nötter och blandar fyllningar till bakverken.

En hushållstermometer kan behövas i vissa sammanhang, som vid kolakokning.

Ugn:

Ugnen har stor betydelse för ett lyckat bak.

Det är viktigt att termostaten stämmer något så när med de angivna graderna på ugnen.

Det kan variera mellan olika ugnar och märks kanske främst om  man byter ugn.

Det är också viktigt att placera bakverken rätt i ugnen.

Tunga degar som bröd och tunga vetebröd gräddas långt ner i ugnen, bullar de flesta småkakor gräddas i mitten och bakverk som ska färgsättas gräddas strax under grillelementet.

I Varmluftsugn cirkulerar den varma luften och flera plåtar kan då gräddas på samma gång.

Men temperaturen bör sänkas med ca 10 procent jämfört med temperaturen i konventionell ugn.

Ångugnen är relativt ny på marknaden men har länge använts på restauranger och bagerier.

Bakning med ånga ger bröd med knaprig skorpa.

Ugnstermometer kan vara bra att använda när du bakar bröd.

Vitt bröd gräddas till minst 92 grader och mörkare bröd till minst 96 grader mitten av brödet.

Vätskor och fett:

Vatten, grädde, mjölk, kaffe & smör:

1 dl = 100 g

1 msk = 15 g

1 tsk = 5 g

Olja:

1 dl = 90 g

1 msk = 13 g

1 tsk = 3 g

Socker:

Socker:

1 dl = 100 g

1 msk = 15 g

1 tsk = 5 g

Farinsocker & muscovadosocker:

1 dl = 80 g

1 msk = 11 g

1 tsk = 4 g

Florsocker:

1 dl = 60 g

1 msk = 8 g

1 tsk = 2 g

Honung & sirap:

1 dl = 140 g

1 msk = 20 g

1 tsk = 7 g

Vaniljsocker:

1 dl = 60 g

1 msk = 15 g

1 tsk = 5 g

Mjöl, kross & gryn:

Vetemjöl, grahamsmjöl, rågmjöl, dinkelsikt & dinkel fullkorn:

1 dl = 60 g

1 msk = 9 g

1 tsk = 3 g

Potatismjöl:

1 dl = 75 g

1 msk = 12 g

1 tsk = 4 g

Krossad råg & krossat vete:
1 dl = 70 g

1 msk = 11 g

1 tsk = 6 g

Havregryn:

1 dl = 35 g

1 msk = 6 g

1 tsk = 3 g

Kryddor:

Kakao & kanel:

1 dl = 40 g

1 msk = 6 g

1 tsk = 2 g

Kardemumma:

1 dl = 70 g

1 msk = 10 g

1 tsk = 3 g

Salt:

1 dl = 120 g

1 msk = 17 g

1 tsk = 6 g

Havssalt:

1 dl = 100 g

1 msk = 20 g

1 tsk = 5 g

Bakpulver, bikarbonat & hjorthornssalt:
1 dl = 60 g

1 msk = 15 g

1 tsk = 5 g

Nötter, frön & russin:

Mandel & hasselnötter:

1 dl = 65 g

1 msk = 9 g

1 tsk = 3 g

Valnötter:

1 dl = 55 g

1 msk = 8 g

1 tsk = 3 g

Sesamfrön & linfrön:

1 dl = 70 g

1 msk = 8 g

1 tsk = 3 g

Kokos:

1 dl = 35 g

1 msk = 7 g

1 tsk = 2 g

Solrosfrön & pumpakärnor:

1 dl = 75 g

1 msk = 9 g

1 tsk = 3 g

Russin:

1 dl = 60 g

1 msk = 9 g

1 tsk = 3 g

När brödet blivit torrt och tråkigt är det många som slänger brödet eller matar fåglarna med det, men Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, har rapporterat att fåglarna kan ta skada om de matas med mycket bröd.

Här får du tips om hur du enkelt kan tillvara torrt bröd.

Rosta brödet i ugn med kryddor till krutonger.

Lägg brödsmulor på pizza eller paj för krispig topping.

Smörstek brödsmulor med kardemumma - blir gott att strössla glassen med.

Använd som bas i mixade såser och soppor, t.ex mojo rojo-sås eller i gazpacho.

Rosta till skorpor.

Ät så här:

Kolhydrater:

Hur mycket: Det beror på vilken nivå av LCHF du äter.

Strikt LCHF: Max 2% av energiintaget (10 gram/dag)

Normal LCHF: Max 5% av energiintaget (25 gram/dag)

Liberal LCHF: Max 10% av energiintaget (50 gram/dag)

Bra val: Låt merparten av kolhydraterna komma från näringstäta ovanjordgrönsaker som ofta har ett lägre kolhydratsinnehåll.

Fetter:

Hur mycket: Ät ca 100 gram om dagen. Fettet hjälper till att ge mättnad.

Bra val: Variera dina fettkällor. Olivolja, kokosolja, ghee och smör är rika på fett. Men även feta fiskar, avokado och nötter har ett högt fettinnehåll.

Proteiner:

Hur mycket: Ät som vanligt, ca 1 gram rent protein per kilo kroppsvikt och dag (OBS! 70 g protein motsvarar 350 g kött)

Bra val: Så varierat som möjligt. Fisk, skaldjur, ägg, fågel, kött, charkuterier, hårdost, nötter och frön. Även vissa grönsaker som broccoli och kål innehåller protein.

Bönor, som vissa LCHF:are äter i mindre mängd, är också proteinrika.

Bra matval (Tabellen är baserad på antal kolhydrater per 100 gram):

Grönsaker:

Spenat - 0,7 gram

Alfagroddar - 0,9 gram

Romansallad - 0,9 gram

Frisésallad - 1 gram

Endivesallad - 1,1 gram

Huvudsallad - 11 gram

Stjälkselleri - 1,5 gram

Avokado - 1,7 gram

Fänkål - 1,8 gram

Kantarell - 2 gram

Aubergine - 2,2 gram

Rädisa - 2,2 gram

Squash - 2,2 gram

Gurka - 2,3 gram

Sparris - 2,4 gram

Isbergssallad - 2,5 gram

Blomkål - 2,6 gram

Mangold - 2,6 gram

Tomat - 2,6 gram

Champinjoner - 2,9 gram

Nötter & frön:

Linfrön - 2 gram

Sesamfrön, torkade utan skal - 4,1 gram

Paranötter - 4,8 gram

Pekannötter - 8,8 gram

Hasselnötter - 9,4 gram

Bär & frukter:

Rabarber - 0,4 gram

Hallon - 4,1 gram

Krusbär - 5,7 gram

Björnbär - 6,5 gram

Grapefrukt - 7 gram

Kolhydrater - vad är det?

Det finns olika sorters kolhydrater.

Sockerarter - exempel fruktos och sackaros. Riktigt snabb energi. Undvik så mycket som det går.

Stärkelse - finns i mjöl men också i t.ex grönsaker, frukt, baljväxter.

Kostfibrer - Kroppen kan inte bryta ner cellulosa, även om den ibland räknas till kolhydraterna. Hjälper tarmarna att hålla igång.