Inlägg publicerade under kategorin Tips

Av Maria - 9 september 2011 11:42

Decilitermått:

1 dl vetemjöl = 60g

1 dl grahamsmjöl = 60g

1 dl rågsikt = 55g

1 dl grovt rågmjöl = 50g

1 dl potatismjöl = 80g

1 dl havregryn = 35-40g

1 dl strösocker = 85g

1 dl florsocker = 60g

1 dl farinsocker = 70g

1 dl hasselnötter = 65g

1 dl mandel = 65g

1 dl sirap = 140g

1 dl russin = 60g


Teskedsmått:

1 tsk bakpulver = 3-4g


Matskedsmått:

1 msk salt = 15g

1 msk strösocker = 15-20g

1 msk sirap = 20-25g


Övrigt:

1 ägg = 50-65g

ANNONS
Av Maria - 19 februari 2011 11:15

Kabeljo är torkad och saltad torsk, vanlig mat i Spanien och Portugal.

Kabeljo avser i första hand stor lekmogen torsk, sådan som främst förr torkades och nersaltades.

Den såldes förr i tunnor eller fjärdingar (1/4 tunna) för export.


På spanska kallas den bacalao, på portugisiska bacalhau på italienska baccalà och på latin baculum/baculus.

Ursprungligen härstammar ordet från det norska ordet backefisk som tidigare var synonymt med torsk. Backe är norska för den trälåda där den långrev som användes vid torskfiske förvarades.

Backe omvandlades i spansk språkmun till bacalao och i italiensk till baccalà.

På grekiska bakaliaros.

De stora katolska länderna Portugal, Spanien och Italien var de största importörena av norsk backefisk. Det är intressant att notera att den spanska/portugisiska benämningen blev så dominerande att den återinfördes till norra Europa (med konsonantomkastning) som kabeljo.


Jämför även medelnederländskans 'ca(b)elyau', 'kabel-jauw' och 'kabeljau' (även på tyska) – stor torsk.

Kabeljau var också efternamnet på en rik nederländsk handelssläkt som lanserade Kabeljau-torsken över Europa.

En av sönerna emigrerade till Göteborg under 1600-talet och sålde klippfisk i Sverige.


Namnet kabeljo används ibland felaktigt för torkad och saltad spillånga och lubb.

ANNONS
Av Maria - 18 januari 2011 10:45

De vanligaste brödkryddorna är:

  • Fänkål
  • Anis
  • Kummin

 

Men pröva gärna också:

  • Koriander, en gammaldags trevlig krydda som i smaken påminner lite om pomerans.
  • Oregano
  • Basilika

 

Stöt kryddorna i mortel (eller ha en särskild pepparkvarn till brödkryddorna) innan de blandas i degen, då kommer kryddsmaken bäst till sin rätt.

Man behöver inte nöja sig med en enstaka krydda i degen utan kan blanda ganska friskt.

Istället för traditionella kryddor som fänkål och anis kan man smaksätta ljusa bröddegar med örtkryddor, exempelvis oregano eller basilika. Torkade örtkryddor behöver ju inte stötas i mortel, man smular helt enkelt örterna mellan fingrarna direkt ner i degskålen.

Av Maria - 13 januari 2011 11:00

En risotto ska vara krämig och ganska rinnig, inte torr som kokt långkornigt ris.

Om riset är för torrt får man späda med mer buljong.

Mängden buljong som behövs kan också variera från gång till gång.

Riskornen i en färdig risotto ska vara mjuka men ha ett tuggmotstånd i kärnan.

Av Maria - 10 januari 2011 10:30

Olika rågmjölssorter:


Grovt rågmjöl, som har hög utmalningsgrad och bla innehåller vissa skaldelar.


Fint rågmjöl, som också har hög utmalningsgrad men är mera finmalet.


Rågsikt, som är finsiktat rågmjöl med lägre utmalningsgrad och består av antingen råg eller ibland är uppblandat med vete.

Av Maria - 9 januari 2011 10:30

Vetemjöl finns i olika varianter:
Kärnvetemjöl, som ofta har låga protienhalter och därför passar bra till kakor men inte så bra till matbröd. Eftersom mjölet bara innehåller vetekärnans inre sägs det ha låg utmalningsgrad.


Specialvetemjöl, som innehåller höga protienhalter och är starkt glutenbildande, är utmärkt till matbröd samt som tillsats till andra mjölsorter.


Gramhamsmjöl, som är grovt malet med hög utmalningsgrad innehåller alltså höga halter av fibrer som är bra för matsmältningen. Det måste blandas med ett proteinrikt mjöl för att användas i bröd. Dessutom bör en del fett tillföras grahamsbrödet för att det inte ska smula alltför mycket när det skivas.


Dinkelmjöl, benämns ibland speltvete eller urvete. Mjölet har hög proteinhalt men det är inte den typen av protiener som skapar gluten. Därför är det bäst att tillföra ett glutenrikt mjöl om brödet ska lyfta ordentligt. Vill du baka på ren dinkel är det allra bästa att göra en fördeg. Det finns en del forskningsresultat som pekar på att dinkelmjöl är nyttigare än vanligt vetemjöl pga sin proteinsammansättning.


Durumvete, är främst känt för att användas i pastatillverkningen. Mjölet är hårt vilket innebär att det tål att kokas utan att falla sönder eller bli kletigt. I bröd bidrar mjölet till segheten, och dessutom har det fyllig smak.

Av Maria - 8 januari 2011 10:30

Först lite kuriosa:

Länge betraktades vitt bröd som det finaste av allt, och i århundranden var det förbehållet de rika och mäktiga. Vanligt folk fick äta bröd bakat på det mjöl som inte var så raffinerat. Detta visade sig vara riktigt bra. Redan på 1800-talet visste läkare att det fina mjölet inte alls var så hälsosamt som det grova. Omkring 70% av de viktigaste näringsämnena finns i skaldelarna. I Tyskland skapades tex ett speciellt bröd av det grova mjöl som klassades lite lägre. Pumpernickel, som idag är ett festbröd, gjordes av det grova fattigmansmjölet och visade sig vara mycket bra för matsmältningen. Idag är det nästan en självklarhet att äta fullkornsbröd.

 

Lås oss titta lite på några mjölsorter och utmalningar,dvs hur mycket av kornet som finns med i mjölet. Fullkornsmjöl har alltså en hög utmalningsgrad. Dessutom är sådant mjöl lite mörkare. Men kom gärna ihåg att det mörka bröd du köper inte alls behöver vara så nyttigt. Den mörka färgen kan mycket väl komma från sirap och inte från något mörkt fullkornsmjöl. För att få kallas fullkornsbröd måste minst hälften av mjölet vara fullkorn.

 

Vetmjöl:

Vetemjöl är fortfarande det allra vanligaste matbrödsmjölet. Vete innehåller proteinerna glutenin och gliadin och dess bildar gluten. Gluten håller samman degen när den jäser, och det innebär att ju mer gluten som kan bildas desto luftigare kan brödet bli. Alla porösa bröd som bakas med surdeg eller jäst innåller alltid en viss del vetemjöl.

 

Vetemjöl finns i olika varianter

 

Rågmjöl:

Rågmjöl är ett matbrödsmjöl som av tradition används främst på norra halvklotet. Råg är ungefär lika näringsrikt som vete men innehåller färre protiener med gluteneffekt.

Däremot har rågmjöl en naturlig förmåga att hålla sig färskt längre än vetebröd. Rågmjölet behöver hjälp av jäst eller surdeg samt vete för att kunna bli poröst.

Bröd bakat på råg kan gärna vila till dagen därpå. På så sätt mognar det och får en fylligare smak.

 

Olika rågmjölssorter
 

Kornmjöl:

Kornmjöl innehåller i princip inget gluten alls. Därför lämpar det sig bäst till bakning av tunnbröd eller som tillsats i olika brödsorter. Det är rikt på mineralämnen och lättsmält. Smaken på rena kornmjölsbröd kan för den känslige te sin en aning bitter.

 

Havremjöl:

Havremjöl är fettrikt och innehåller 25% mer B-vitamin än vete. Dessutom är detta sädesslag det proteinrikaste av alla. Tyvärr är halten av proteinet gliadin mycket låg, och därför skapas inget gluten vid bakningen. Havre måste allstå blandas med vetemjöl för att kunna komma till sin rätt i brödbaket.

 

Majsmjöl:

Majs är ett sädesslag som också har låg glutenhalt. För att kunna anväda det i brödbaket måste det blandas upp med vetemjöl. Av majs går det utmärkt att baka tunnbröd, och det mest kända är väl den mexikanska tortillan. Det går också bra att använda majsmjöl i bakpulverdegar. Majs är lättsmält och betraktas allmänt som bra för magen.

 

Recept av majsmjöl:

Majsbröd

 

Nyponmjöl (nyponskalsmjöl):

Den har en hög halt av C-vitamin. På egen hand ett pulver utan sötma men med tydlig nyponsmak.

 

Recept av nyponmjöl:

Majsbröd

Av Maria - 7 januari 2011 10:30

Använd i regel rumstempererade ingredienser.


Se till att du har rymliga och tåliga bunkar när du blandar eller rör samman degen.


Blanda de torra ingredienserna för sig innan du rör ner dem i degvätskan.


Jäsningen kan ta lång tid om degvätskan är kall. Det gör inget utan höjer snarare kvaliteten. Däremot ska man aldrig lägga ner jäst i för varmt vatten, över 40°C, för då kan jästsvamparna förstöras.


Gör gärna en fördeg, då använder du mindre jäst och får ett smakrikare bröd.


Knåda in mjölet efter hand. Ta alltså inte hela mängden direkt.


Knådning för hand ger bättre bearbetning än att köra degen i en beredare.


Knåda länge, det ger dessutom muskelträning.


Använd protienrikt mjöl, tex specialvetemjöl när du vill ha ett luftigt bröd.


Använd surdeg när du vill ha ett hållbart bröd.


Använd brödform, ca 1½ l form, om du säkert vill ha ett högt och resligt böd. Som form kan du också använda romargryta, lerkrukor eller korgar flätade av tex rotting.


I annat fall kan du göra en rund, platt kaka av degen och sedan rulla ihop den samt lägga den med skarven nedåt på plåten. Låt bröden ligga ganska nära så att de ger varandra stöd. Tänk bara på att öka gräddningstiden och sänk temperaturen något om bröden ligger nära varandra så att inte bröden i mitten blir sämre gräddade.

Presentation


Hej & välkomna!
Det jag hade tänkt mig från början med den här bloggen var att föra in recept på sånt som intresserar oss här hemma. Men nu har det blivit mer som ett sätt att tömma bort en del recept jag har samlat på mig under ett antal år.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7
8
9 10 11 12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Foodish med Blogkeen
Följ Foodish med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se