Inlägg publicerade under kategorin Tips

Av Maria - 13 januari 2012 17:00




Frön:

Växternas frön och kärnor kan användas i matlagning och bakning på många olika sätt.

En del frön, som till exempel quinoa, är ett alternativ till ris eller pasta.

Andra frön, som vallmofrön och sesamfrön, används mer som dekoration och krydda.


Alfalfafrön:

Små näringsrika frön som framförallt används till groddning.


Amarantfrön:

Stärkelserika frön från Sydamerika och Indien.

Kallas även för inkavete.


Hirs:

Skalade hirsfrön används på samma sätt som ris.

Det finns även hirsflingor.


Linfrön:

Fiberrika frön som även innehåller omega-3-fettsyror.

Kan blandas ner i müsli, gröt eller bröd.

Linfrön innehåller vätecyanid och är inte hälsosamt i stora mängder.

Livsmedelsverket rekommenderar därför hela linfrön istället för krossade och inte mer än 1-2 matskedar per dag.


Quinoa:

Fröna kan användas som alternativ till ris, potatis eller pasta eller som ingrediens i sallader och grytor.

Kan även användas i bakning.


Vallmofrön:

Frön från vallmo.

Det finns blåa och vita vallmofrön.

Används som dekoration och krydda i bröd och kakor.


Sesamfrön:

Frön från en ört som odlas i Asien och Central- och Sydamerika.

Fröna används vid bakning och matlagning.

Av sesamfrön tillverkas sesamolja som används främst i asiatisk matlagning.

Det finns svarta och ljusa sesamfrön.


Solroskärnor:

Kärnorna har en mild nötsmak och kan användas i bröd, matlagning, sallader, müslil m.m

Rosta dem gärna.

Solroskärnor i en bröddeg med bikarbonat istället för jäst får grön färg.


Psylliumfrö:

Kallas även för loppfrön.

Innehåller gelbildande fibrer som påverkar matsmältningen positivt.

Fröna går genom kroppen utan att brytas ner.

Används i müsli, gröt och bröd.


Pumpakärnor:

Pumpakärnor kan användas i bröd, matlagning, sallader, müsli m.m

Rosta dem gärna.




ANNONS
Av Maria - 12 januari 2012 17:30

Matgryn:

Gryn av sädesslag som används osm alternativ till ris, potatis eller pasta.


Bovete:

Helt bovete används på samma sätt som ris.

Det finns också krossat bovete, boveteflingor och bovetemjöl som kan användas i matlagning och bakning.


Bulgur:

Hela vetekorn som förkokats och torkats.

Det finns hel och krossad bulgur.


Couscous:

Tillverkas av vete, oftast durumvete.


Dinkel:

En gammal svensk vetesort som även kallas för speltvete.


Kamutvete:

Kamut är ett egyptiskt ord som betyder vete.

Det odlades i Egypten för flera tusen år sedan.

Detta urvete innehåller mer proteiner, vitaminer och mineraler än vanligt vete.


Mathavre:

Gryn av havre.


Matkorn:
Gryn av korn, som är ett de äldsta sädesslagen i Sverige.


Matvete:

Gryn av vete.

ANNONS
Av Maria - 11 januari 2012 16:45




Gryn till gröt och bröd:

Gryn är skalade och putsade sädeskorn.

Grynen förbehandlas ofta med ånga innan de torkas och förpackas, för att de ska bli mer snabbkokta.

En del gryn plattas ut till flingor, havregryn är ett sådant exempel.

Det finns också krossade gryn att köpa.


Grahamsgryn:

Påminner om mannagryn men tillverkas av hela vetekornet.

Båda används till gröt och pudding.


Havregryn:

Ångade havrekärnor som plattas ut till flingor.

Används till gröt, bröd och kakor.

Så kallad ren havre är glutenfri.


Korngryn:

Skalat korn som krossats.

Används som ris.


Mannagryn:

Tillverkas av vetekärnans inre.


Polentagryn:

Gryn av skalade, malda majskorn.

Ser ut som gula mannagryn.

Kokas till gröt som får kallna, sedan skivar men den och steker eller grillar skivorna.


Semolina:

Små ljusgula korn av durumvete.

Används till hemgjord pasta.


Vetekross & rågkross:

Hela korn av vete eller råg som krossats.

Används i bröd och gröt.




Av Maria - 2 januari 2012 14:45




Småbröd

Småkakor finns i oändliga varianter.

De kan kavlas, spritsas, klickas eller bakas i formar.

Kakdegar blir bäst i matberedare.

Börja med mjöl och socker i skålen, tillsätt kallt smör i tärningar och kör till en smulig massa.

Tillsägg ägg, äggula eller vätska och kör snabbt ihop till en deg.

Kör du för länge riskerar degen att bli seg.

Du kan också blanda degen på samma sätt med fingertopparna.

Men arbeta inte smöret för länge, då riskerar det att bli för mjukt och degen blir kladdig.

Mördegar kräver ingen jästid men kan behöva vila i kylskåp.

Då sväller mjölet och degen håller ihop bättre när den kavlas.

Degar som ska gräddas i formar trycks ut direkt i formen och får vila därefter.

Smörj eventuellt formen så släpper kakorna lättare.

Låt kakorna vila efter gräddning innan de stjälps ut, då lossar de lättare.

Maränger kan bakas på olika sätt för olika karaktär.

Maränger som ska vara lite sega görs av sjuden smet, torra maränger av kallvispad smet.


Vad gick fel?

Flyter kakorna ut är det för lite mjöl och blir kakorna hårda är det för mycket mjöl.

Äggens storlek spelar också roll för konsistensen när man gör deg till småkakor men också till mjuka kakor.

Används stora ägg kan man behöva tillsätta lite mer mjöl.

Oftast är det medelstora ägg man utgår ifrån i recepten.


Förvaring

Småkakor går utmärkt att frysa.

Packa väl i tättslutande burkar eller folieformar.

Är kakorna inte så ömtåliga går de att packa i tjocka plastpåsar.

I frys som håller -18 grader kan kakorna förvaras ca 3 månader.

Kakor tinar snabbt.

Maränger ska inte frysas utan förvaras i burkar på torr plats.




Bakat · Tips
Av Maria - 1 januari 2012 09:45




Bakglädje

Att baka är en trivsam och kreativ syssla där alla sinnen får vara med.

Bakning kräver heller ingen särskild kunskap för att resultatet ska bli lyckat, följ bara recepten får punkt till punkt.

Med tiden kommer erfarenheten om hur degen ska kännas för att bullarna ska bli så där fluffiga och goda och hur sockerkakssmeten ser ut när den är färdigvispad.

Njut de härliga dofterna som sprids när bakverken gräddas och känn glädjen över att få smaka och bjuda det man själv bakat.

Men det finns mer att vinna.

Att baka sitt eget eller sina kakor är för det mesta en lönsam affär.


För att säkert lyckas med baket

Plocka fram alla ingredienser på en gång och mät upp enligt receptet.

Läs igenom ingrediensförteckning och recept och kontrollera att allt finns med.

Det verkar kanske lite överdrivet med det lönar sig.

Att sätt en deg och inte ha allt hemma är tråkigt och olönsamt och tyvärr allför lätt hänt.


Utrustning

Utrustningen för att baka behöver inte alls vara stor och kostsam.

Det räcker långt med en större bunke, måttsats och litermått, formar, slev, slickepott, kavel och en visp, gärna elvisp.

Om du bakar mycket vetebröd och matbröd underlättar det med en hushållsmaskin.

Mördegar blandas snabbt i en matberedare med en mixer hackar du nötter och blandar fyllningar till bakverken.

En hushållstermometer kan behövas i vissa sammanhang, som kolakokning.


Ugn

Ugnen har stor betydelse för ett lyckat bak.

Det är viktigt att termostaten stämmer något så när med de angivna graderna på ugnen.

Det kan variera mellan olika ugnar och märks kanske främst om man byter ugn.

Det är också viktigt att placera bakverken rätt i ugnen.

Tunga degar som bröd och tunga vetebröd gräddas långt ner i ugnen, bullar och de flesta småkakor gräddas i mitten och bakverk som ska färgsättas gräddas strax under grillelementet.

I varmluftsugn cirkulerar den varma luften och flera plåtar kan då gräddas på samma gång.

Men temperaturen bör sänkas med ca 10 procent jämfört med temperaturen i konventionell ugn.

Ångugnen är relativt ny på marknaden med har länge använts på restauranger och bagerier.

Bakning med ånga ger bröd med knaprig skorpa.

Ugnstermometer kan vara bra att använda när du bakar bröd.

Vitt bröd gärddas till minst 92 grader och mörkare bröd till minst 96 grader mitten av brödet.


Färsk jäst och torrjäst

Färsk jäst består av odlade jästsvampar, som förvandlar socker till alkohol och kolsyra när degen jäser och gör att den höjer sig och blir porös.

Degen jäser även om det inte finns socker i degen, eftersom stärkelsen bryts ner till socker.

Men lite socker påskyndar jäsningsprocessen.

Har du däremot för mycket socker i en deg hammäs jäsningen.

Jästen förbrukar halva sin vikt i socker på en timme.

Det betyder att en deg med 50 gram jäst som jäser en timme förbrukar 25 g socker.

Jäst för söta degar används om degen innehåller minst 3 msk socker eller 2 msk sirap per 50 g jäst.

Resultatet blir luftigare bröd.

Blanda aldrig jästen med salt elelr socker eftersom den starka koncentrationen kan ta död på jästsvamparna.

Jäst är levande och bör inte förvaras i tättslutande förpackningar, t.ex plastpåsar.

Det är inte heller lämpligt att frysa jäst, jäsförmågan försämras då.

Förvara jästen i kylen.

Färsk jäst löses i fingervarm vätska, 37 grader innan övriga ingredienser tillsätts.

Enklast är det att vispa ur jästen i degvätskan.

Torrjäst är torkad pulveriserad jäst.

Den blandas med mjölet och kräver varmare degvätska, ca 45 grader, för att jästen ska bli aktiv.

Torrjästen har längre hållbarhet än den färska jästen.


Kemiska jäsmedel

Bakpulver är den vanligaste kemiska jäsmedlet och innehåller natriumkarbonat, sura fosfater och stärkelse.

Bakpulver ger ingen bismak och färgar inte heller.

Den utvecklar kolsyra vid upphettning med inte när det blandas i vätska.

Därför tål en deg eller smet att stå en stund med bakpulver.

I vissa fall kan du ersätta bikarbonat och hjorthornssalt med bakpulver.

Dubbla då mängden bakpulver; det vill säga 2 tsk bakpulver ersätter 1 tsk bikarbonat eller hjorthornssalt.

Bikarbonat består endast av natriumbikarbonat.

Det är kraftigt jäsmedel till vilket man bör tillföra en sur ingrediens, t.ex filmjölk eller lingonsylt för att bakverket inte ska smaka lut.

Bikarbonat ger smak och viss brunfärgning.

Hjorthornssalt består av ammoniumkarbarbonater.

När det upphettas frigörs kolsyra och ammoniak.

Det senare brukar kännas när ugnsluckan öppnas.

Hjorthornssalt anväds i torra småkakor och ger en spröd konsistens.

Låt kakorna kallna helt innan de stoppas i burkar.

På så sätt försvinner eventuell bismak.

Samtliga kemiska jäsmedel förvaras torrt.


Fett

I de flesta bakverk ingår matfett.

Det gör brödet eller bakverket saftigt, mindre smuligt och mer hållbart.

Olja används främst i matbröd men även i vissa bakverk.

Olja är lätt att mäta upp och det ger storporiga bröd.

Neutral olja ger inte så mycket smak.

Olivolja och andra oljor med smak ger karaktär åt matbröd.

Smör eller margarin är utbytbara mot varandra, men smöret ger bäst smak.

Bröd med smör får mindre porer.

Flytande margarin används på samma sätt som olja,

1 dl olja, motsvarar 1 dl flytande margarin eller 90 g smör eller fast margarin.


Mäta och väga

För att säkert lyckas med bakningen är det viktigt att mäta och väga ingredienserna.

Det är lätt hänt att det blir för mycket mjöl vilket resulterar i ett kompakt bröd eller kaka.

För små mängder, rör om i mjölet, doppa ner och fyll måttet coh skrapa av.

Skaka inte måttet.

Strörre mängder är lättats att väga.

Vill du mäta, häll då mjölet i ett stort litermått och skaka inte efteråt.

Smör kan mätas utifrån strecken på förpackningen men även här är vägning att föredra.




Bakat · Tips
Av Maria - 13 december 2011 16:30

Ingredienser:

Kokosfett
Hackade nötter
Fågelfrö

 

Gör så här:


Smält kokosfettet. 
Rör ner hackade nötter och frön.

Häll ner smeten i en pepparkaksform och låt stelna.

Häng upp utomhus för fåglarna. 

Av Maria - 2 december 2011 17:00

Fudge:

Vid 114-116 grader är fudgesmeten lagom kokt. 

Motsvarar: Mjukt kulprov.


Kola:

Vid 120-125 grader är kolasmeten lagom kokt.

Motsvarar: Segt, ganska fast kulprov.


Knäck:

Vid 140-145 grader är knäck med lite seg mitt lagom.

Motsvarar: Fast kulprov


Karamell:

Vid 155-160 grader är smeten karamellfast.

Motsvarar: Smeten stelnar direkt, går att bryta i bitar.

Godis · Jul · Tips
Av Maria - 1 november 2011 11:45

Droppa lite av smeten i ett glas med iskallt vatten.

Vänta några sekunder och prova sedan om du kan forma smeten till en kula.

Till knäck bör kulan vara ganska fast, så känns den mjuk kokar du helt enkelt smeten lite längre.

Till kola kan kulan vara mjukare.

Godis · Tips

Presentation


Hej & välkomna!
Det jag hade tänkt mig från början med den här bloggen var att föra in recept på sånt som intresserar oss här hemma. Men nu har det blivit mer som ett sätt att tömma bort en del recept jag har samlat på mig under ett antal år.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Foodish med Blogkeen
Följ Foodish med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se