Måndag:

Pasta med bacon, tomat och parmesan

Tisdag:

Fattiga riddare med créme fraiche, rom och rödlök

Onsdag:

Allt på en plåt med kyckling

Torsdag:

Sushibowl

Fredag:

Burgare med cheddar- och jalapeñokräm

Lördag:

Köttfärsgratäng med zucchini

Söndag:

Fyllda auberginer

Måndag:

Apricote glaced kyckling, potatismos, gurka, tomat och paprika

Tisdag:

Fisktaco med het dressing, mangosalsa och tillbehör

Onsdag:
Kebabgryta, pasta, majs,  paprika och gurka

Torsdag:

Ärtsoppa med pannkakor

Fredag:

Zucchinibiffar, ugnsrostade grönsaker

Lördag:

Oxfilé, hasselbackspotatis, whiskeysås och sallad

Söndag:

Thaimat och nudlar

Antal: 4 portioner

Ingredienser:

Dill är en ettårig växt tillhörande familj flockblomstriga växter. Den härstammar från Orienten och Medelhavsområdet. Det svenska namnet tros komma från det fornnordiska eller anglosaxiska ordet "dylle" som betyder vagga till sömns. Mycken skrock är förknippat med dill, som förr ansågs hålla onda andar borta och motverkade förhäxning. Om man hängde en dillknippa över sin dörr skulle den skydda mot trolldom. De gamla romarna förknippade dill med vitalitet. Dill har sedan urminnes tid använts som krydd- och medicinalväxt. Extrakt av torkade och pulvriserade dillfrön används inom folkmedicinen mot bl.a matsmältningsbesvär och har även ansetts öka mjölkutsöndringen hos ammande kvinnor. Dill är en självklar krydda i Norden, Polen och Ryssland, men används sparsamt i sydligare länder. Både blad, stjälkar och frön används som smaksättare.

Krondill är en högväxt ört upp till en meter hög som växer vilt i Sverige. Stjälkarna är oftast mörkt gröna och förgrenade. Varje skott avslutas med en något kupig, vacker flock av gulgröna blommor - dillkronan. Färska blad och torkade frön används som krydda. Krondill förekommer sällan i handeln, men brukar uppenbara sig i butikerna i samband med kräftsäsongen.

Dillkronor är oersättliga som smaksättare av kokta sötvattenskräftor. Ett ständigt problem för kräftkokaren är att krondillen blommar sent, ofta för sent för kräftpremiären den 8:e augusti. Säsongens första kräftor saknar ofta rätt dillsmak. Kräftor är alltid bäst i september pga detta men också för att kräftorna då är som mest välmatade.

Bladdill är en låg växt som inte bildar blommor. Den odlas kommersiellt och säljs färsk vanligtvis i knippen, eller fryst i form av finhackade blad. Dillblad fungerar inte speciellt bra torkad.

• Smak: Aromatisk, mild men karaktärsfull smak med lätt beska. Bladdill har mildare smak än krondill. Stjälkar har kraftigare smak än blad. Frön har krafigast smak. Ung dill har mer av persiljeaktiga toner än äldre dill som är kryddigare. Krukdill i butik kan av denna anledning upplevas som klen.
• Alternativ: Dill kan inte ersättas med annan krydda, i synnerhet inte vid kräftkokning.
• Försäljning/säsong: Odlad färsk bladdill säljs året om, men i begränsad omfattning under vintern. Då är fryst dill eller thailändsk dill (från asiatiska butiker) ett alternativ. Dill från Sverige säljs under juni till september. Import främst från Italien. Krondill kan sällsynt förekomma i butik under augusti-september.
• Förvaras: Avklipp färsk dill förvaras bäst liggande på galler i kalt utrymme nära 0ºC. Optimal luftfuktighet 90-100%. Hållbar någon vecka. Alternativt stående i svalt vatten, klipp av skaften till lagom "glashöjd". Slokande dill kan fräschas upp genom att ställa knippet i varmt vatten i 5 minuter, men hållbarheten försämras därefter. Frön förvaras torrt och mörkt i burk, lång hållbarhet. Fryst hållbar upp till ett år.

Odling: Dill är svårodlat. Den tycker inte om tung jord, tål inte torka och utsätts lätt för insekter och sjukdomar. Man kan odla bladdill, som blommar sent, eller krondill. Dill sås på friland, bladdill i omgångar och skördas då hela sommaren. Läs mer i Odla dill.


SÅ ANVÄNDS DILL

Dill är en unik och användbar krydda. Vippor är utmärkta till allehanda garnering. En oumbärlig krydda vid gravning av lax, i gravlaxsås, i sötsur dillsås, till kokta kräftor (krondill) och kräftströmming, samt till nyskördad, kokt primörpotatis lagom till midsommar. Den passar väl i sallader liksom till fisk och skaldjur i allmänhet, i såser, stuvningar och gratänger. Dillfrön passar t.ex till rotsaker och inläggningar. Dillkvistar och frön kan användas som snapskrydda.

Ansa: Dill bör inte sköljas. Dillvipporna som skall användas till garnering bör nypas loss från stjälken nerifrån för bästa resultat. Stjälkarna är användbara till annan smaksättning.

Tillagning: Dillkvistar tappar snabbt smak vid uppvärmning och bör därför tillsättas sent vid tillagning. Stjälkar och frön fungerar bäst vid kokning.

Antal: 4 portioner

Ingredienser:

500 g färsk spaghetti
2 paket bacon (klippt i 2 cm bitar)
4 ägg
1 dl vispgrädde
2 dl riven parmesanost
½ tsk salt
2 krm nymalen Tellicherry svartpeppar

Till servering:

70 g ruccola
4 äggulor

Gör så här:

Ugn: 225 grader, 10 minuter + 10-15 minuter

Ingredienser:

Pajdeg:
3 dl vetemjöl
100 g smör eller margarin
2 msk vatten
(det går minst lika bra med färdig smördeg, det har vi oftast i just denna!)

Fyllning:
5-8 feferoni, hackade
½ grillad kyckling
1 gul lök, hackad
ca 10 färska champinjoner, skivade
smör att steka i
150 g Philadelphiaost
½ burk Chunky Salsa
3 dl riven ost

Gör så här:

Sätt ugnen på 225°C.

Blanda ingredienserna till pajdegen och tryck ut i en pajform, alternativt bred ut den färdiga smördegen. Förgrädda ca 10 min.

Rensa kycklingen och skär den i mindre bitar.

Bryn kyckling, lök och champinjoner.

Tillsätt salsa och Philadelphiaost och låt puttra i hop en stund.

Hacka feferonin och strö ut i botten av pajskalet.

Häll över kycklingblandningen och toppa med den rivna osten.

Gratinera 10-15 min eller tills osten smält.

Servera med en god blandad sallad och guacamole.

Antal: 12 stycken

Jäsning: 30 minuter + 1 timme

Ugn: 225 grader, 10-15 minuter

Ingredienser:

Antal: 4 portioner

Ingredienser: