Alla inlägg den 20 februari 2016
Antal: 3-4 personer
Ingredienser:
1 pkt fryst fiskfilé (400 g)
½ tsk salt
ca 4 msk tubkaviar
1 dl tunn grädde
1 liten purjolök
Ev. dill
Gör så här:
Skär det lätt tinade fiskblocket i cm-tjocka skivor.
Lägg varvvis med lite salt i en smord gryta eller låg, vid kastrull.
Blanda kaviaren med grädden och bred ut detta över fisken.
Strimla purjolöken mycket tunt och strö ut den + ev. klippt dill över fisken.
Sjud sakta under lock 10-12 minuter.
Servera med kokt potatis eller ris.
1933 (Måndag)
Lunch: Smör, bröd, ost, mesost. Öatgötasil, kokt potatis, uppskuren renstek, rödbetssallad. Kaffe eller te, marmelad eller honung, vetebröd.
Middag: Köttstuvning i potatisrand med selleri, stekt i skivor. Blåbärskräm med mjölk.
Olika rågmjölssorter:
Grovt rågmjöl, som har hög utmalningsgrad och bla innehåller vissa skaldelar.
Fint rågmjöl, som också har hög utmalningsgrad men är mera finmalet.
Rågsikt, som är finsiktat rågmjöl med lägre utmalningsgrad och består av antingen råg eller ibland är uppblandat med vete.
Först lite kuriosa:
Länge betraktades vitt bröd som det finaste av allt, och i århundranden var det förbehållet de rika och mäktiga. Vanligt folk fick äta bröd bakat på det mjöl som inte var så raffinerat. Detta visade sig vara riktigt bra. Redan på 1800-talet visste läkare att det fina mjölet inte alls var så hälsosamt som det grova. Omkring 70% av de viktigaste näringsämnena finns i skaldelarna. I Tyskland skapades tex ett speciellt bröd av det grova mjöl som klassades lite lägre. Pumpernickel, som idag är ett festbröd, gjordes av det grova fattigmansmjölet och visade sig vara mycket bra för matsmältningen. Idag är det nästan en självklarhet att äta fullkornsbröd.
Lås oss titta lite på några mjölsorter och utmalningar,dvs hur mycket av kornet som finns med i mjölet. Fullkornsmjöl har alltså en hög utmalningsgrad. Dessutom är sådant mjöl lite mörkare. Men kom gärna ihåg att det mörka bröd du köper inte alls behöver vara så nyttigt. Den mörka färgen kan mycket väl komma från sirap och inte från något mörkt fullkornsmjöl. För att få kallas fullkornsbröd måste minst hälften av mjölet vara fullkorn.
Vetmjöl:
Vetemjöl är fortfarande det allra vanligaste matbrödsmjölet. Vete innehåller proteinerna glutenin och gliadin och dess bildar gluten. Gluten håller samman degen när den jäser, och det innebär att ju mer gluten som kan bildas desto luftigare kan brödet bli. Alla porösa bröd som bakas med surdeg eller jäst innåller alltid en viss del vetemjöl.
Vetemjöl finns i olika varianter
Rågmjöl:
Rågmjöl är ett matbrödsmjöl som av tradition används främst på norra halvklotet. Råg är ungefär lika näringsrikt som vete men innehåller färre protiener med gluteneffekt.
Däremot har rågmjöl en naturlig förmåga att hålla sig färskt längre än vetebröd. Rågmjölet behöver hjälp av jäst eller surdeg samt vete för att kunna bli poröst.
Bröd bakat på råg kan gärna vila till dagen därpå. På så sätt mognar det och får en fylligare smak.
Kornmjöl:
Kornmjöl innehåller i princip inget gluten alls. Därför lämpar det sig bäst till bakning av tunnbröd eller som tillsats i olika brödsorter. Det är rikt på mineralämnen och lättsmält. Smaken på rena kornmjölsbröd kan för den känslige te sin en aning bitter.
Havremjöl:
Havremjöl är fettrikt och innehåller 25% mer B-vitamin än vete. Dessutom är detta sädesslag det proteinrikaste av alla. Tyvärr är halten av proteinet gliadin mycket låg, och därför skapas inget gluten vid bakningen. Havre måste allstå blandas med vetemjöl för att kunna komma till sin rätt i brödbaket.
Majsmjöl:
Majs är ett sädesslag som också har låg glutenhalt. För att kunna anväda det i brödbaket måste det blandas upp med vetemjöl. Av majs går det utmärkt att baka tunnbröd, och det mest kända är väl den mexikanska tortillan. Det går också bra att använda majsmjöl i bakpulverdegar. Majs är lättsmält och betraktas allmänt som bra för magen.
Recept av majsmjöl:
Nyponmjöl (nyponskalsmjöl):
Den har en hög halt av C-vitamin. På egen hand ett pulver utan sötma men med tydlig nyponsmak.
Recept av nyponmjöl:
Mängd: ca 2 liter
Ugn: 200 grader, ca 5 minuter + 200 grader, ca 20 minuter
Ingredienser:
2 dl hasselnötter
2 dl mandel
1½ dl pumpakärnor
5 dl dinkelflingor
5 dl havregryn
1 dl honung
½ sl majsolja eller annan neutral olja
1 dl vatten
2½ dl torkad frukt, t.ex russin, tranbär och blåbär
Gör så här:
Sprid hasselnötterna på en plåt och rosta dem mitt i ugnen, 200 grader, ca 5 minuter.
Lägg nötterna i en ren kökshanduk och gnugga dem genom tyget så att skalet lossnar.
Hacka mandeln grovt.
Lägg mandel, pumpakärnor, dinkelflingor och havregryn på en plåt med bakplåtspapper.
Blanda honung, olja och vatten i en skål och ringla det över grynen.
Blanda ordenligt.
Rosta blandningen mitt i ugnen, 200 grader, ca 20 minuter, rör om då och då.
Ta ut plåten, låt svalna och blanda med hasselnötter och torkad frukt.
Dinkelflingor kan bytas ut mot havregryn eller andra gryn om man vill.
Även den torkade frukten kan varieras, blanda ner den efter att grynen rostats i ugnen, annars bränns den.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | |||||||||
|