Ingredienser:

Mjuk pepparkaka

Lingonsylt eller lättsockrat äppelmos

Grädde

Gör så här:

Skär skivor av mjuk pepparkaka.

Lägg på lingonsylt eller lättsockrat äppelmos och en gräddklick.

1933 (Tisdag)

Lunch: Smör, bröd, ost, mesost. Bräckt renstek med äggröra, inlagd sill och potatis. Kaffe eller te, marmelad eller honung, skorpor.

Middag: Kokt salt laxöring med potatis och korintsås. Fruktsufflé med vispad grädde.

Antal: 4 portioner

Ingredienser:

1 dl torkade aprikoser

3 dl havrekross

7 dl batten

½ tsk salt

Salsa:

2 dl blåbär

1 dl röda vinbär

1 dl hallon

2 msk honung

Ev. 1 dl hackad basilika

Gör så här:

Strimla aprikoser fint.

Blanda med de övriga ingredienserna till gröten i en kastrull.

Sjud under lock 25-30 minuter.

Vänd ihop bären med honung och ev basilika.

Servera gröten med bärsalsa och mjölk.

Antal: 6 portioner

Ingredienser:

Plättar:

2 ägg

2 dl vatten

2 dl mjöl

2 msk smält smör

2 msk strösocker

1 krm salt

Vaniljcréme:

1 gelatinblad

1 tsk vaniljsocker med äkta vanilj

3 msk strösocker

2 äggulor

3 dl vispgrädde

Rabarberkompott:

3 rabarber

½ dl vtt vin

2 dl vit sirap

1 kanelstång

Gör så här:

Plättarna:

Vispa äggen med mjölet, strösockret och saltet jämnt och slätt.

Späd med grädden och vattnet (som kan bytas ut mot samma mängd standarmjölk).

Smält smöret och häll det i smeten alldeles före gräddningen.

Grädda i plättlägg.

Vaniljcrémen:

Blötlägg gelatinbladet i rikligt med vatten.

Vispa vaniljsockret, strösockret och äggulorna till hårt skum.

Vispa grädden och blanda med äggvispet.

Värm gelatinbladet i en kastrull så att det blir varmt.

Blanda med vaniljkrämen.

Ställ kallt.

Rabarberkompotten:

Skär ner halva mängden rabarber i bitar och koka tillsammans med de övriga ingredienserna till en simmig konsistens.

Sila bort rabarbern så att den röd klar sås återstår.

Skiva resten av rabarbern och koka upp den hastigt med rabarberkoket, låt svalna.

Servera rabarberkompotten i botten och plättar (ca 4 stycken) varvat med vaniljkräm som ett torn över kompotten.

Vetemjöl finns i olika varianter:
Kärnvetemjöl, som ofta har låga protienhalter och därför passar bra till kakor men inte så bra till matbröd. Eftersom mjölet bara innehåller vetekärnans inre sägs det ha låg utmalningsgrad.

Specialvetemjöl, som innehåller höga protienhalter och är starkt glutenbildande, är utmärkt till matbröd samt som tillsats till andra mjölsorter.

Gramhamsmjöl, som är grovt malet med hög utmalningsgrad innehåller alltså höga halter av fibrer som är bra för matsmältningen. Det måste blandas med ett proteinrikt mjöl för att användas i bröd. Dessutom bör en del fett tillföras grahamsbrödet för att det inte ska smula alltför mycket när det skivas.

Dinkelmjöl, benämns ibland speltvete eller urvete. Mjölet har hög proteinhalt men det är inte den typen av protiener som skapar gluten. Därför är det bäst att tillföra ett glutenrikt mjöl om brödet ska lyfta ordentligt. Vill du baka på ren dinkel är det allra bästa att göra en fördeg. Det finns en del forskningsresultat som pekar på att dinkelmjöl är nyttigare än vanligt vetemjöl pga sin proteinsammansättning.

Durumvete, är främst känt för att användas i pastatillverkningen. Mjölet är hårt vilket innebär att det tål att kokas utan att falla sönder eller bli kletigt. I bröd bidrar mjölet till segheten, och dessutom har det fyllig smak.